Under pandemin blev det »smärtsamt tydligt« att lägstanivån inom den svenska äldreomsorgen ibland är för låg, sa socialminister Lena Hallengren (S) under en pressträff på tisdagsmorgonen. Därför fick Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell i slutet av 2020 i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som ska stärka äldreomsorgen och förtydliga innehållet. I uppdraget ingick också att se över om det, till skillnad från i dag, ska finnas möjlighet för kommuner att anställa egna läkare för kliniska insatser, något som utredaren dock har valt bort.

Inte heller vill Olivia Wigzell se ett krav på att kommuner ska ha medicinskt ledningsansvariga läkare (MAL). Däremot föreslår utredningen att det ska finnas en ledningsansvarig för kommunens primärvård och en ledningsansvarig på regional nivå, som håller i planering och samordning av vårdinsatserna i primärvården.

– Kommunerna kan själva avgöra om de vill ha en läkare eller sjuksköterska. Exempelvis skulle kommunerna först kunna välja att anställa en läkare och därefter en sjuksköterska, utifrån hur behoven ser ut, säger Olivia Wigzell till Läkartidningen.

Såväl Läkarförbundet som Distriktsläkarföreningen har tidigare gått ut med att man vill att alla kommuner ska ha just en medicinskt ledningsansvarig läkare, och Olivia Wigzell räknar med att förslaget kommer att väcka diskussioner.

– Naturligtvis är det här en fråga som jag tror att vi kommer få många synpunkter på, apropå vilken typ av kompetens som huvudmannen behöver ha för att kunna säkerställa en god och säker vård. Men vi tyckte att det vore ett oproportionerligt intrång i det kommunala självstyret att föreslå enbart läkare, säger hon.

Ett vanligt argument mot att kommuner ska anställa läkare är att de skulle bli ensamma och tappa kompetens. Är det något ni har vägt in under arbetet?

– Nej, inte i just den här funktionen, däremot i frågan om huruvida kommunerna ska kunna vara huvudman för läkare. Då är ett av de tyngre argumenten att vi har 290 kommuner och att det skulle krävas en särskild struktur för att i längden kunna ha läkare anställda i en liten kommun med några tusen invånare, om man ser till att läkaren ska ha tillgång till vetenskaplig litteratur, kollegialt stöd och kunna fullgöra forskning och så vidare. Det är inte heller efterfrågat från kommunernas sida att växla det här ansvaret.

I stället har man i utredningen försökt att förtydliga regionernas ansvar för att tillhandahålla läkarinsatserna till kommunen. Det ska bland annat vara möjligt att få en medicinsk bedömning av läkare dygnet runt. På motsvarande sätt ansvarar kommunerna för att säkerställa att det går att få en medicinsk bedömning dygnet runt i kommunens primärvård.

Med ledningsansvariga på såväl kommunal som regional nivå hoppas Olivia Wigzell också på ett stärkt samarbete kring äldrevården.

– Vi tänker att de ska samarbeta på flera olika plan, dels kring att tillhandahålla läkarinsatser, dels följa upp att det sker på ett bra sätt. Vi har också lagt ett förslag på att man ska ta fram en gemensam plan för primärvårdens utveckling. Där är ju de här ledningsansvariga funktionerna givna för att utarbeta en sådan plan.

Förslaget till äldreomsorgslag innehåller också flera bestämmelser för att stärka det förebyggande perspektivet och öka vårdtagarens delaktighet. Utredningen vill också se ett krav på en fast omsorgskontakt för äldre på särskilda boenden. Funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) slopas i lagstiftningen, enligt förslaget, och ersätts av två olika funktioner: kvalitetsansvarig för omvårdnad samt kvalitetsansvarig för rehabilitering.

Äldreomsorgslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Läs också: 

Läkarstrateg blir språkrör för kommunal äldrevård i Örebro

Ett tjugotal kommuner vill anställa läkare: »Behöver rätt kompetens«