Det framgår av Folkhälsomyndighetens årliga sammanställning.
De inrapporterade hepatit C-fallen ökade med 11 procent mellan 2020 och 2021, då 1 131 fall rapporterades in förra året. Det är dock färre än åren närmast före pandemin, då antalet fall av smittade med hepatit C var cirka 1 500.
Men enligt Folkhälsomyndigheten är det inte säkert att smittan ökade förra året.
– Vi kan inte utifrån siffrorna säga att det är en reell ökning av fall, eftersom testningen förmodligen var annorlunda under 2020 och 2021 på grund av pandemin. Under 2020 testade man förmodligen mindre för att folk var hemma mer och inte uppsökte vården lika mycket och för att vården hade mindre resurser för att testa, säger Maria Axelsson, som är enhetschef för enheten för epidemiologisk uppföljning, till Läkartidningen.
Hennes slutsats är därför att det är för tidigt att säga om den minskande trenden brutits. Det är mycket möjligt att minskningen har fortsatt, men att den inte syns i statistiken, enligt Maria Axelsson.
– Hepatit C är på nedgång trendmässigt sedan 2014–2015, och troliga starkt bidragande orsaker är fler sprututbytesprogram och en mer effektiv behandling som når många smittade, säger hon.
Hon tillägger att myndigheten följer statistiken noga och att det epidemiologiska läget kommer att visa sig tydligare efter 2022.
Åtminstone två av tre av de inrapporterade fallen rörde smitta i Sverige, medan drygt en av tio hade blivit smittad utomlands. För resterande fall saknas uppgift.
När det gäller hepatit B fortsatte den nedåtgående trenden. Under 2021 rapporterades 744 fall av hepatit B, vilket var något färre fall än 2020 års 804 fall. Cirka sju av tio hade smittats utomlands, enligt statistikrapporten om hepatit B.
Vilka skäl kan det finnas till att en eventuell pandemieffekt inte syns när det gäller hepatit B, som ju fortsätter att minska?
– Hepatit B-läget är starkt kopplat till migrationen och beror på strömningar av migranter till Sverige, bara ca 5 procent rapporteras ha fått infektionen i Sverige, svarar Maria Axelsson.
Läs mer:
Så ska hepatit elimineras: »Måste behandla stora grupper samtidigt«
WHO:s mål – hepatit B och C borta till 2030
Hepatit B och C är virussjukdomar som kan bli kroniska och orsaka en inflammation i levern som på sikt kan leda till skrumplever och levercancer. I Sverige klassas hepatit C och hepatit B enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Världshälsoorganisationen, WHO, och dess medlemsländer – däribland Sverige – beslutade 2016 att ha som mål att eliminera hepatit B och C till år 2030.
Sammanlagt uppskattas cirka 296 miljoner personer i världen leva med hepatit B och cirka 58 miljoner med hepatit C. Men enligt WHO är globalt bara drygt 10 procent av personerna som bär på dessa sjukdomar diagnosticerade.
Källa: Folkhälsomyndigheten
