Bakgrunden till utredningen är att regeringen anser att den fragmenterade digitala infrastrukturen skapar hinder för vårdens utveckling. I dag har regionerna byggt upp egna system som ofta inte kan kommunicera med varandra. Det saknas gemensamma standarder, vilket hindrar en effektiv digital kommunikation.

– Olika digitala system och standarder inom hälso- och sjukvården skapar en stor administrativ börda för personalen och kan leda till att patienter får upprepa sin sjukdomshistoria för flera vårdgivare. Gemensamma nationella standarder för hälsodata skulle öka patientsäkerheten och minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdspersonalen så att mer tid kan läggas på patienterna, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.

Enligt regeringen skulle en mer heltäckande tillgång till hälsodata också kunna ge hälso- och sjukvården bättre underlag för diagnos och beslut om behandling och bidra till en mer effektiv verksamhet. Man pekar också på att möjligheten att behandla stora mängder data är viktig för forskningen, samt att det finns ett växande behov av hälsodata för att kunna möta komplexa samhällsutmaningar såsom pandemier.

Utredaren ska analysera och lämna förslag på åtgärder för en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata både mellan olika digitala system och olika aktörer. Det gäller kommuner, regioner såväl som privata aktörer. I förslagen ska utredaren även ta hänsyn till dataskydds- och sekretessreglering inom både sjukvården och informations- och cybersäkerhetsområdet.

Utredare blir Annemieke Ålenius, avdelningschef på E-hälsomyndigheten. Senast den 30 april 2024 ska hon redovisa uppdraget.