EU:s dataskyddsförordning GDPR hindrar ofta i praktiken att personkopplade data från digitala hjälpmedel lagras på molntjänster och servrar i länder utanför EU. Konsekvensen är att regioner i Sverige inte kan upphandla den senaste tekniken, bland annat uppdaterade versioner av mätare och sensorer och insulinpumpar som skickar data om blodsockervärden, vilket Sveriges Radio Ekot rapporterade om nyligen.
Problemet tydliggjordes av EU-domstolens så kallade Schrems II-dom redan i juni 2020, vilken förbjöd teknikleverantörer att behandla EU-personuppgifter i tredje land, om de inte samtidigt uppfyller vissa strikta regler, som Integritetsskyddsmyndigheten formulerar det.
Nationella arbetsgruppen för diabetes, NAG-D, som bland annat fungerar som ett medicinskt bollplank för Sveriges Regioner och kommuner, har länge efterfrågat en lösning.
Hur stort är problemet med att viss diabetesvård via tekniska hjälpmedel förhindras på grund av GDPR?
– Det är ett stort problem. Om man inte kan uppdatera de befintliga hjälpmedlen lever ju patienterna med en gammal teknik, säger Stefan Jansson, som är läkare och ordförande i Nationella arbetsgruppen för diabetes, NAG-D.
Han poängterar att professionen och patientföreningarna är eniga om att det är mycket viktigt att kunna använda dessa nyare diabeteshjälpmedel.
Hur mycket bättre är den nya tekniken?
– Det är svårt att sätta siffror på det. Men varje produktuppdatering av monitorerna och mätarna innebär ju förbättringar. Det blir lite effektivare vid varje uppdatering, säger han.
Problemet uppstår inte bara inom diabetesvård utan i alla fall där leverantörkontrollerade appar samlar in vårdrelaterad data som lagras i länder utanför EU.
EU-kommissionen och USA har kommit överens om att ingå ett avtal som reglerar hanteringen av personuppgifter på ett bättre sätt, vilket skulle möjliggöra att fler EU-medborgare får använda den senaste vårdtekniken med kopplingar till servrar i USA. Men när man faktiskt kan ingå avtalet är oklart.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, uppger till Läkartidningen att man inte har någon information om tidsplanen för förhandlingarna om avtalet, som går under namnet »Trans-Atlantic data privacy framework«. Dessutom, framhåller myndighetens rättschef David Törngren, tillkommer en beslutsprocess inom EU när förhandlingarna mellan EU-kommissionen och USA väl är avslutade.
(uppdaterad 2022-07-28)