Den senaste statistiken från Svensk transplantationsförening pekar mot att njurtransplantationerna är på väg att bli rekordmånga 2022. Om den nuvarande takten håller i sig skulle det totala antalet njurtransplantationer bli 484 när året är slut. Det slår toppåret 2019, då närmare 480 njurtransplantationer genomfördes. Det skulle också vara en tydlig ökning från 2021, som då antalet hade sjunkit till 445.

Att antalet donationer ökat de senaste åren förklaras delvis av DCD-donationernas växande betydelse. Av det första halvårets 242 transplantationer, utgjordes 45 stycken av denna nya typ av transplantation. Detta kan jämföras med hela förra året, då 48 genomfördes på motsvarande sätt.

– Antalet DCD-transplantationer har ökat markant första halvåret. Från och med i år har det börjat bli rutin på allt fler platser, säger Håkan Hedman, som är nationella patientorganisationen Njurförbundets ordförande.

Orsaken till DCD-transplantationernas utbredning är att allt fler regioner har utbildat sin Iva-personal till att utföra dessa operationer, förklarar transplantationskirurgen Markus Gäbel. Han har varit med från början i arbetet med att introducera arbetssättet i Sverige. Med Storbritannien som en förebild startade man ett pilotarbete i slutet av 2010-talet för att 2020 gå in i en implementeringsfas.

– DCD är relativt nytt för oss i Sverige, och även om regionerna har gjort på lite olika sätt så är det allt fler som utbildat sin personal i detta, säger Markus Gäbel, som är transplantationskirurg på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förr utfördes endast organdonationer genom DBD-donation (donation after brain death) i Sverige, vilket betydde att organ donerades endast från patienter med total hjärninfarkt och vars cirkulation hållits igång med hjälp av respirator. De nya tillfällena till donation uppkommer genom att man nu även donerar från patienter vars död inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD-donation (donation after circulatory death).

Även Markus Gäbels bild är att genomslaget för DCD-donationerna har bidragit till att kurvan över antalet njurtransplantationer nu pekar uppåt.

– Ja absolut. Vi har sett en rejäl uppgång de senaste åren, inte minst för att vi fått tillgång till den här nya typen av donatorer.

Det är dock svårt att svara på exakt hur stor del av ökningen från 2020 och fram till halvårsskiftet 2022 som kan förklaras av tillgången till den nya typen av donator. Det är statistiskt sett svårt att vara säker på förändringarna mellan enskilda år, poängterar han.

– Men vi hoppas och tror att denna typ av donationer kan öka det totala antalet donationer, säger Markus Gäbel.

445 njurar transplanterades förra året

Njurar är det organ som transplanteras mest, och förra året transplanterades totalt 445 njurar, varav 118 kom ifrån levande donatorer. Året innan var det totala antalet transplantationer 429.

Flest njurdonationer, 279, gjordes år 2021 genom DBD-donation (donation after brain death), då döden inträffar efter en svår och nytillkommen hjärnskada. DBD är vanligast i Sverige.

Därutöver genomfördes 48 njurdonationer från avlidna där döden inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD-donation (donation after circulatory death). Det bidrog till att antalet njurtransplantationer blev högre än 2020.

De senaste två åren har antalet njurtransplantationer från levande donatorer varit lägre. År 2019 genomfördes 147 njurtransplantationer från levande donatorer, att jämföra med 116 år 2020 och 118 år 2021.

Källa: Socialstyrelsen.