Läkartidningen har tidigare berättat om AI-satsningar vid svenska universitet och sjukhus. Exempel på det är CAIR-lab på Danderyds sjukhus som drivs i samarbete med Karolinska institutet, och Kompetenscentrum AI vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Men det behövs inte alltid medicinska universitet med läkarutbildningar eller universitetssjukhus. Det visar Högskolan i Halmstad, som satsar på forskning inom AI i sjukvården.
Jens Nygren, professor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad, berättar att satsningen kanske är mer organisatoriskt inriktad än kliniskt, i jämförelse med andra lärosäten. Det kan handla om bättre förstå patienters resa mellan olika vårdinstanser och ta beslut som optimerar vårdens resurser och ge bättre utfall för patienterna.
– När det gäller de organisatoriska frågorna underlättar det att inte vara en så stor region. Och man behöver kanske inte ha en läkarutbildning eller ett universitetssjukhus i ryggen för att jobba med det, utan det är andra akademiska områden som behöver bidra.
Högskolan antog i fjol en forskningsprofil som kallas CAISR Health. I den finns ett samarbete med sju olika företag för forskning, utveckling och införande av AI inom hälsa och sjukvård. Därtill har Carl Bennet, majoritetsägare i medicinteknikföretaget Getinge, bidragit med omfattande finansiering för att stärka forskningen kring implementering, berättar Jens Nygren.
– Vi har som en av få högskolor lyckats etablera mycket näringslivssamarbete kopplat till just utveckling i hälso- och sjukvården. Och vi har en region som varit väldigt pådrivande i detta.
Han lyfter ett projekt som handlar om sårvård. Det är kliniskt i avseendet att syftet är att låta artificiell intelligens hantera patientdata för att försöka förutse vilken utveckling patienterna har. Och det blir organisatoriskt viktigt för att bäst använda resurserna i en vård som involverar både specialistvården och hemsjukvården.
– Här finns en jätteutmaning i att få den vården att hänga ihop över de organisatoriska gränserna, att bygga den på kvalitet och kunna följa upp så att man faktiskt har ett optimalt omhändertagande, säger Jens Nygren.
Björn Agvall, som jobbar rådgivande med projektet, säger att det är svårt att få kontinuitet inom sårvården. Han är specialist i allmänmedicin och FoU-handledare i Halland och har en lång bakgrund som distriktsläkare, och han menar att trots att en vårdcentral kan ha relativt få sårvårspatienter, tar det en betydande del av arbetstiden.
– Tittar man på en vårdcentral fyller sårvård distriktsköterskornas arbetsdag. Det är en jättestor del, säger Björn Agvall.
Sårvårdsprojektet satte i gång förra sommaren och har ett etiskt godkännande, men är fortfarande i en ganska tidig fas med risk- och konsekvensanalyser. Jens Nygren ser det dock som »ett av de stora projekten«.
AI:n ska använda sig av patienternas data, såsom laboratorievärden, ålder, kön, blodtryck, inläggningar och läkemedel. Björn Agvall berättar att projektet syftar till att försöka identifiera de patienter som riskerar att inte bli bättre och där sätta in resurser i ett tidigare skede.
– Vårdpersonal som jobbat många år har en magkänsla, ser vissa attribut på de här patienterna. Meningen med AI:n är den ska förutsäga risker, ha samma »känsla«.
Björn Agvall har jobbat med andra projekt också, till exempel AI-tolkning av ultraljud vid hjärtsvikt. Han tror att Halland kan ha mycket att erbjuda på området även utan universitetssjukhus och universitet med läkarutbildning. Men det behövs en klinisk förankring i den medicinska professionen för att göra medicinska tolkningar.
– Samarbetet med Halmstad Högskola förutsätter att man har klinisk erfarenhet och vetenskaplig bakgrund. På universitetssjukhus finns mer vetenskaplig bakgrund men i en mindre region är man närmare det kliniska arbetet, säger han.
På ett sätt tror han att det finns fördelar i Halland, att beslutsvägarna är kortare och klinik och högskola är närmare varandra. Men det gäller att skapa mötespunkter mellan de som har en strikt teknisk bakgrund och de som har en medicinsk.
– Det är nödvändigt att man möts mellan den teknologiska delen och den kliniska. Man pratar olika språk, lägger upp artiklar och presenterar vetenskap på olika sätt, säger han.
– Men det är bara kul, det är inte ett problem.
Läs även:
Nya nav ska ta AI till vårdgolvet
