Läkarförbundet satsar extra hårt på att hjälpa lokalföreningarna att nå ut i årets valrörelse. Förbundet har tagit fram en valplan, vilken praktiskt har omsatts i en handbok som görs tillgänglig för förtroendevalda. Man tar också fram pressmaterial i frågor som är viktiga i hela landet, som fast läkare med listningstak i primärvården och fler vårdplatser på sjukhusen, som lokalföreningarna kan skräddarsy för sina regioner och till exempel använda i debattartiklar. Och Läkarförbundet har hållit kurser i lokalt påverkansarbete.
– De senaste två åren har vi varit i en pandemi som krävt mycket av våra medlemmar, men också annan sjukvårdspersonal. Jag tror det kan vara extra viktigt i år att vara ute och påverka. Och läkarna sitter ofta på lösningar till hälso- och sjukvårdens problem, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Handboken har som mål att ge lokalföreningarna verktyg för att påverka beslutsfattare i samband med valet. Läkarförbundet skriver bland annat att det gäller att inte bara peka på problem, utan även komma med konkreta förslag på lösningar, allra helst med förslag på finansiering.
Boken beskriver hur regionen är organiserad och tipsar exempelvis om att hälso- och sjukvårdsnämnden har de »viktigaste politikerna att påverka«. Och medan de styrande partierna har mest att säga till om, kan oppositionspartiers kritik se till att beslut och förändring snabbare kommer till skott.
Det finns flera konkreta förslag som föreningarna kan jobba med, som att kartlägga vilka politiker det lönar sig mest att ha kontakt med. Det finns också en checklista för hur man kan arbeta med förslag såsom faktainsamling, samarbeten med andra organisationer och opinionsbildning i de lokala medierna.
Sofia Rydgren Stale nämner att förbundet antagit Strategi 2025, där man slår fast vilka frågor som är prioriterade nationellt. Men hon poängterar samtidigt att lokalföreningarna vet vilka frågor som är viktigast i just deras region.
– Kan vi då som förbund ge dem fler verktyg att lyfta frågorna till beslutsfattare, så blir det mycket bättre.
Sofia Rydgren Stale tror att det blir en växelverkan mellan förbundet och föreningarna, som gagnar arbetet både lokalt och nationellt.
– Vi centralt kan lyfta olika lokala exempel på nationell nivå. Man kan få draghjälp av varandra.
När Läkartidningen hör med några lokalföreningar om vilka frågor de tycker är viktigast, återkommer ofta de frågor Läkarförbundet driver nationellt, såsom vårdplatser och fast läkare. Så är exempelvis fallet i Mellersta Skånes läkareförening. Hos grannen Nordvästra Skånes läkareförening märks platsbristen lokalt exempelvis på Helsingborgs lasarett, som Läkartidningen berättat om vid ett flertal tillfällen, och där man nu håller ett extra öga på det kommande sjukhusbygget.
Den viktigaste frågan på regional nivå för Jämtlands läns läkarförening är kompetensförsörjningen och att regionen blir en attraktiv arbetsgivare. Föreningens ordförande Annika Östling lyfter också ett problem som flera regioner delar. Hon vill se ett bättre fördelningssystem av resurser som möjliggör lika vård över hela landet, även i Norrlands inland. För det behövs tydligare statlig styrning. »Vilken vård man har tillgång till ska inte avgöras av vilket postnummer man bor på som det är i dag«, skriver hon i ett mejl till Läkartidningen.
Gästrike Hälsinge läkareförening lyfter likt andra bristen på slutenvårdsplatser och den för trånga kostymen i primärvården som viktiga valfrågor. Man ser också »detaljstyrningen av sjukvården från lekmannahåll« som ett problem, där utbildad och yrkesaktiv sjukvårdspersonal måste få större inflytande.
– Vi tycker att man petar i för mycket detaljer och inför saker utan att riktigt ha förmåga att se konsekvenserna. Digitaliseringsprocessen är en sådan sak, säger Anders Forsell, vice ordförande i föreningen.
Han syftar främst på den digitala lösningen Min vård Gävleborg. Som Läkartidningen tidigare har berättat är många läkare kritiska till sättet som systemet har införts, med beslut som inte varit förankrade i verksamheterna.
– Det kanske är det som fått den här frågan att komma ytterligare i fokus. Vi tycker att man bagatelliserar våra farhågor. Det känns inte som att vi får något gehör, säger Anders Forsell.
