Från den 17 juli 2022 är offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda skyldiga att ha en visselblåsarfunktion på plats i organisationen enligt den nya visselblåsarlagen som kom i december 2021. Alla kommuner och regioner omfattas av skyldigheten.
Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska kontrollera att verksamhetsutövare lever upp till kraven. Myndigheten kan ålägga vitesförläggande om lagen inte följs.
I samband med att skyldigheten trädde i kraft har flera regioner lanserat sina visselblåsarfunktioner. Kalmar län, Region Gotland och Västra Götalandsregionen har exempelvis öppnat sina visselblåsarfunktioner lagom till 17 juli.
– Visselblåsarfunktionen är ett komplement för de fall när man som anställd inte känner sig trygg med att tala öppet med ansvarig person inom regionen. I första hand uppmuntras anställda att vända sig till verksamheten det berör. En visselblåsare som är öppen med sin identitet och som uttrycker genuin farhåga riskerar inte personliga nackdelar till följd av sin anmälan, säger Mats Renborn, projektledare för införandet på Region Gotland.
Alla regioner har dock inte funktionen på plats, trots lagkravet. I Blekinge har det visserligen fattats ett politiskt beslut om att inrätta en särskild visselblåsarfunktion, men den är inte på plats. Regionen uppger dock att man ändå har »förmåga att ta emot visselblåsarna via dagens rutiner och system«.
Andra regioner har sedan tidigare en visselblåsarfunktion. En del har haft det i flera år. I Skåne har regionens medarbetare exempelvis kunnat visselblåsa anonymt sedan 2016. Syftet är att komma till rätta med en upplevd tystnadskultur. Enligt Region Skånes chefsjurist Camilla Ziegler har det kommit in runt 200 anmälningar sedan 2016. Ungefär en fjärdedel lett till en utredning. Inget ärende har däremot lett till polisanmälan.
– Det mesta som kommer in är klagomål av olika slag, som inte räknas till visselblåsning. Då brukar vi svara visselblåsaren och hänvisa till närmsta chef, fackombud eller någon annan berörd funktion, säger hon till tidningen Arbetet.
Visselblåsarlagen ska komplettera det skydd som redan finns i form av bland annat meddelarfrihet, vilket innebär att alla har rätt att lämna uppgifter till media och vara anonyma. För offentligt anställda och anställda i privat men offentligfinansierad vård, skola och omsorg gäller även efterforskningsförbudet. Det innebär att arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media, eller straffa den som har gjort det.
Läs också:
Många regioner saknar funktion för visselblåsare – kan snart bli lag
Ny lag ska stärka skyddet för visselblåsare
17 juli ska regionerna erbjuda en visselblåsarfunktion
Från och med den 17 juli 2022 ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda ha en intern visselblåsarfunktion. Från och med den 17 december 2023 gäller kravet även för privata arbetsgivare med minst 50 anställda.
Skyldigheten innebär också att arbetsgivaren måste säkerställa att den rapporterande personens identitet omfattas av sekretess.
Det ska gå att visselblåsa både muntligt och skriftligt, genom att exempelvis ringa och skicka mejl, eller använda ett webbverktyg.
Enligt den nya lagen är det inte bara anställda som ska kunna använda visselblåsarsystemet, utan också bland annat konsulter, volontärer, praktikanter och aktieägare.
Larmen som kommer in ska tas om hand av personer som jobbar helt oberoende och självständigt, även om de är anställda av arbetsgivaren.
Genom visselblåsarfunktionen ska man kunna rapportera om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram.
