– Ett år efter inläggning på Iva för covid-19 var 64 procent av de undersökta individerna trötta, säger Netha Hussain, som är ST-läkare och disputerad forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och en av dem som gjort studien.
Det finns flera tidigare studier av trötthet hos före detta covidpatienter på sjukhus. Denna studies genomgång visar att andelen med onormal trötthet i dessa studier har varierat med mellan 20 och 53 procent, alltså klart lägre än i Göteborgsstudien. Men undersökningarna har inte gjorts på exakt samma sätt, bland annat har man följt upp patienterna vid olika tidpunkter.
Här uppmätte forskarna tröttheten hos de som legat på en intensivvårdsavdelning, ett år efter diagnos, och då med den svenska enkätversion av FAS-skalan, Fatigue assessment scale.
Varför är det då en så hög andel som svarar att de är trötta i den svenska studien? Det kan handla om att man studerat enbart Iva-patienter. Flera av de andra forskarlagen har inkluderat även dem som inte vårdats på Iva, resonerar forskargruppen, där även Carina M Samuelsson och Carina U Persson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Avril Drummond, University of Nottingham, har ingått.
Det är inte bara i jämförelse med liknande studier som andelen trötta kan ses som hög. Tidigare studier som mätt trötthet med samma skala, men då hos en normal eller frisk grupp människor, kommer nämligen inte i närheten av den andel trötta som uppmätts i denna studie, förklarar Netha Hussein.
– FAS-skalan har tidigare använts för normalpopulationer. Det har då visat sig att nästan alla som svarar på enkäten klassas som »icke-trötta«. I ljuset av tidigare studier är det därför inte fel att extrapolera att covid 19-gruppen är tröttare än befolkningen i stort, säger hon.
Studien, som nyligen publicerats i Scientific Reports, visar bland annat att två tredjedelar av de svarande upplevde fysisk trötthet ett år efter Iva-vården. Omkring en av fem av studiedeltagarna rapporterade att de ofta inte orkade med vardagslivet. Lika många led av mental utmattning.
Forskarna fann två signifikanta samband mellan patienternas bakgrundsegenskaper och den onormala tröttheten, även om man påpekar att en observationsstudie som denna inte fastslår orsakssamband. Det starkaste sambandet fann de mellan trötthet och hur lång tid som patienten befunnit sig på Iva.
De fann även ett mindre, men nog så förvånande, samband mellan ålder och trötthet. Det visade sig att de yngre var relativt sett tröttare än de äldre, jämfört med sina jämnåriga i hela befolkningen.
– Förmodligen är det så att de yngre i studien i normala fall arbetar mer och har ett mer aktivt liv. Utifrån detta kan de uppleva en högre grad av trötthet, medan de äldre kan vara mer vana vid att känna sig trötta, och de kanske upplever tröttheten på ett annat sätt, säger Netha Hussain.
Svarsfrekvensen i enkäten var 57,5 procent och 105 personer ingick i studien.
Hur påverkar studiens begränsade storlek möjligheten till att generalisera resultatet?
– Jag anser att det kan generaliseras till gruppen covidpatienter som har liknande ålder och samsjukligheter och som fick vård på Iva under pandemins första våg i Sverige, men inte därefter. Under den andra vågen tillkom en rad förändrade omständigheter, som till exempel karantän och vaccineringar.
Medelåldern för de svarande var 58,2 år, och 29 patienter var 65 år eller äldre.
Första vetenskapliga studien från större forskningsprojekt
Studien »Prevalence of fatigue at one‐year follow‐up from the Gothenburg recovery and rehabilitation after COVID‐19 and intensive care unit study« är den första vetenskapliga artikeln att publiceras från det större forskningsprojektet GOT-RECOV-19 ICU. Det genomförs av forskare verksamma vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Nottinghams universitet.
Förutom att svara på enkäten har studiedeltagarna genomgått olika fysiska tester, men här har forskarna ännu inte analyserat all data. Projektet planerar också att följa upp patienterna genom journaluppgifter.
Källa: Göteborgs universitet