Resultatet framgår av en enkät där nära 3 000 medlemmar i SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, har svarat och där 468 svarande har medicinsk ämnestillhörighet.
David Brax, som skrivit rapporten »Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor« , anser att ett av de mest intressanta resultaten är att fenomenet är så vanligt.
– 39 procent av de svarande säger att de någon gång utsatts för hot och trakasserier. Att det är utspritt över alla ämnesområden är också intressant, säger David Brax, som är senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning, vilka också har varit med och initierat enkäten.
Av rapporten framgår att nästan var femte svarande har hotats via e-post, vilket är vanligast. Näst vanligast är att ha blivit hotad öga mot öga, vilket var tionde någon gång under karriären fått utstå. Ungefär lika många anger att de utsatts för »hot/påhopp« via de sociala medier.
När David Brax fick se resultatet av enkäten blev han lite överraskad av vilken stor roll studenterna spelade.
– Lite förvånande var det att se att en så stor andel av förövarna var studenter och att trakasserierna sker vid undervisning eller handledning. Det är samtidigt mer sällsynt att hot och trakasserier sker vid utåtriktad forskningsverksamhet.
Det är 15 procent som säger att de blivit utsatta under de senaste tolv månaderna och cirka hälften av dessa angav att det var studenter som stod bakom trakasserierna. Var femte hade blivit utsatt av en person vid samma institution eller enhet, och 7 procent sa att den som låg bakom trakasserierna var en person vid en annan institution.
Resultatet tyder på att hoten i första hand kommer inifrån den akademiska miljön och den egna arbetsplatsen, enligt David Brax.
Att det oftast är studenter som trakasserar är dock logiskt om man tar hänsyn till att det är relativt få av de svarande som bedriver utåtriktad forskningsverksamhet, som att kommunicera om sin forskning eller skriva debattartiklar. Vanligare är att bedriva undervisning eller handledning.
– Det är ganska få som ägnar sig åt utåtriktad forskningskommunikation. Men vad vi inte vet är hur många som slutar med sådan forskningskommunikation på grund av att de vill undvika hot och trakasserier.
Ett annat resultat som sticker ut är att det är vanligare att kvinnor utsätts än män. Av kvinnorna anger 45 procent att de har utsatts någon gång, och av männen är det 32 procent. I liknande undersökningar på andra yrkesgrupper är det mer jämnt fördelat mellan könen.
De upplevda hoten och trakasserierna får effekter. Utsatthet, eller den upplevda risken för utsatthet, leder till att vissa forskare undviker forskningsämnen och från att uttala sig i vissa frågor.
– Man ägnar sig åt självcensur och undviker att bedriva undervisning om vissa saker.
Det är till exempel 223 forskare som svarar att de avhållit sig från att uttala sig i egenskap av forskare på grund av utsatthet och 117 forskare som anger att de övervägt att byta eller lämna ett visst forskningsområde.
Medan den genomsnittliga utsattheten bland alla svarande uppgår till 39 procent är det 34 procent av de svarande inom det medicinska området som någon gång blivit hotade eller trakasserade.
Rapportförfattaren framhåller dock att statistiken, och jämförelserna av grupper, måste tolkas försiktigt. Svarsfrekvensen var låg, 17 procent, och när det gäller medicinområdet är det en mindre del av alla lärare och forskare inom de medicinska ämnesområdena som är medlemmar i SULF.
– Man ska tolka siffrorna med väldigt stor försiktighet. Det här är en första mätning, som ger en indikation på var problemen finns. Vi behöver bland annat titta vidare på detta med att studenterna är en så stor andel av förövarna, och dessutom på hur forskarna hanterar sina forskningsaktiviteter och sin forskningskommunikation utifrån sina upplevelser av hat och hot.
Det var relativt ovanligt att de svarande hade utsatts för våld, skadegörelse eller stöld, även om det förekom. Här är det dock, på grund av få svar, svårt att dra slutsatser, enligt rapporten.
Läs mer:
Minister: Vi måste få stopp på hat mot forskare
Risk att forskare skräms till tystnad
Säkerhetssamordnare: Det finns ett jättestort mörkertal
Fakta om undersökningen
- En webbenkät med frågor till verksamma forskare och lärare gick ut till SULF:s medlemmar (totalt 17 459) i februari 2022. Denna besvarades i sin helhet av 2 995 lärare och forskare i högskolesektorn.
- Enkäten är baserad på politikernas trygghetsundersökning (PTU) som genomförts av Brottsförebyggande rådet sedan 2012, men är anpassad till målgruppen forskande och undervisande personal i svensk högskolesektor.
- Det är de svarandes egen definition av hat och hot eller trakasseri som avgjort om de klassats som utsatta eller ej.
- Studien har inte etikprövats, så insamlade data används ej för forskningsändamål.
- Rapporten är framtagen av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet i samverkan med SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, och SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund.
- Projektets slutrapport kommer att presenteras hösten 2022.