Socialminister Lena Hallengren (S) har tidigare påtalat att sjukvårdens kostym är för liten. Med det menar hon att antal vårdplatser och personella resurser är för snålt tilltagna. Men vem ska sy en större kostym? Den frågan ställde sig Läkarförbundet på ett seminarium under Almedalsveckan.

– Det är ungefär 20 år sedan jag började jobba som läkare. Jag tror aldrig att jag har varit med om att vi fått så mycket larmrapporter som inför denna sommar, sa Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Hon påpekade att regionerna också själva bär skulden, då man under lång tid inte satsat på arbetsmiljön såsom att ha tillräckligt med personal. Det leder till att än mer personal lämnar vården, med vårdplatsbrist som följd.

– Det här är ett problem som jag tycker alla partier bidragit till, sa Karin Rågsjö, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, och fortsatte:

– När det gäller kortsiktiga lösningar funkar det så i politiken: man förhandlar fram fem miljarder till ditten eller datten under fyra år. Det ger bra rubriker kortsiktigt. Men det måste man få slut på. Och då får man väl ta ett handslag efter valet: att vi ska höja ambitionerna och ha en långsiktig grund att stå på.

Hon fick medhåll av Lina Nordquist, riksdagsledamot för Liberalerna.

– Det går inte att tillsvidareanställa en enda människa eller höja en enda grundlön med tillfälliga medel. Men det är så staten styr nu: öppna vårdplatser – ni får pengar i två år.

De båda riksdagspolitikerna vill i stället ha en långsiktig vårdplatssatsning. Och de vill se en bättre kompetensförsörjningsplan kring bristyrken, både dagens och framtidens.

– När det gäller kompetens och vidareutveckling måste staten ta ett betydligt fastare grepp om hela situationen. Att man inte ens tänkt på att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor vill vidareutveckla sig är lite märkligt, sa Karin Rågsjö.

Exempelvis digitala lösningar och omorganisationer lyfts ibland som ett sätt att avlasta sjukvården. Men Lina Nordquist menar också att det finns en orealistisk utvecklingsoptimism i sjukvården. Tillsammans med personalflykt kan det leda till att beslutsfattare försöker rationalisera vårdplatsbristen.

– Jag tror att det ibland finns en tendens – både hos politiker och en del högre tjänstemän – att tänka att vi kanske inte riktigt behöver de vårdplatserna, sa Lina Nordquist.

Karin Rågsjö var inne på samma spår:

– Digitalisering är väldigt bra. Vi ska helst ha en nationell plattform för det. Men det kan inte lösa problemen på långa vägar, sa hon till Läkartidningen efter seminariet.