I Sveriges Radio Ekots partiledarutfrågning i tisdags, sa Ebba Bush att hon ville att polisen skulle få tillgång till PKU-biobanken.
– DNA är fullkomligt avgörande för att lösa fler fall. Och då tycker vi att det är motiverat att möjliggöra för polisen att kunna beslagta delar av det som finns i PKU-registren, sa hon i intervjun.
Möjligheten finns redan i dag, tekniskt sett. Det kräver dock en domstols godkännande.
Men KD:s utspel får tummen ned av Lene Sörensen, biträdande ansvarig för PKU-biobanken och tillförordnad sektionschef för Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetslaboratoriet. Anledningen är att blodproven inte är sökbara.
– Biobanken är värdelös om man inte har en misstänkt gärningsman. Och om man har en misstänkt person, ja, då kan man ju lika gärna testa personen i fråga, säger hon i en intervju i Dagens Nyheter.
Som motivering till att polisen ska ha tillgång till PKU-biobanken, framhåller Ebba Busch att tidigare socialdemokratiska utrikesministern Anna Lindhs mördare hittades via biobanken. Men det är en missuppfattning enligt Lene Sörensen. Polisen hade redan den misstänkte mördaren och bekräftade enbart identiteten via registret, vilket lika gärna kunde ha gjorts via ett direkt blodprov.
Lene Sörensen befarar snarare att utspelet kan skada biobankens förtroende och screeningverksamheten som den används till (se faktaruta).
– Efter det att Kristdemokraterna gick ut med det här förslaget har vi fler förfrågningar med önskemål om att bli borttagna och det tycker vi är synd, säger Lene Sörensen till DN.
Biobank för vård, metodutveckling och forskning
PKU-biobanken är en biobank vid Karolinska universitetssjukhuset där blodprov för barn födda i Sverige 1975 eller senare förvaras.
PKU-provet tas på alla nyfödda i Sverige för att diagnostisera ett drygt tjugotal medfödda sjukdomar. Testets namn kommer av sjukdomen fenylketonuri, på engelska phenylketonuria. Efter analyserna sparas proverna i PKU-biobanken.
2003 års biobankslag anger att PKU-proven får sparas för medicinsk sjukvård och diagnostik, epidemiologiska undersökningar, uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten, samt klinisk forskning och utveckling.
Biobanken omnämns ibland som ett register. Den innehåller dock inget sökbart register med DNA, men däremot personuppgifter.
