– Vi är förvånade över att synförbättringen var så bra. Den var jämförbar med den synförbättring som ses efter transplantation av donerad vävnad – det har ingen kunnat visa tidigare, säger Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi vid Linköpings universitet, som tror att behandlingen framför allt kan få betydelse i låg- och medelinkomstländer, där tillgången till donerade hornhinnor är dålig.
Han ingår i det tvärvetenskapliga forskarlag som utvecklat ett nytt implantat med hjälp av kollagen från grishud, för att efterlikna en mänsklig hornhinna. Forskarna har också utvecklat en enklare och mer skonsam operationsmetod för att behandla keratokonus, en sjukdom som innebär att hornhinnan successivt tunnas ut.
Den nya metoden innebär att implantatet sätts in i en ficka som kirurgen skapar i patientens egen hornhinna – i stället för att ta bort hornhinnan, som man vanligtvis gör vid en transplantation. Det gör bland annat att det inte behövs några kirurgiska stygn.
Nu har implantatet och operationsmetoden testats kliniskt i en studie med 20 patienter med keratokonus – varav de flesta var blinda – i Indien och Iran. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Biotechnology, var designad för att titta på säkerhet och genomförbarhet.
– Men det visade sig också att hornhinnans status förbättrats i linje med en vanlig hornhinna efter operationen. Dessutom sågs en ganska stor synförbättring hos patienterna, säger Neil Lagali.
Två år efter ingreppet var ingen patient längre blind och i hela gruppen hade alltså synen förbättrats i linje med den synförbättring som ses efter transplantation av donerade hornhinnor. Tre patienter som varit blinda före ingreppet hade återfått full syn.
Innan behandlingen eventuellt kan få klinisk användning måste den utvärderas i randomiserade studier, med ett större antal patienter, konstaterar Neil Lagali. Han och hans kollegor siktar nu på att genomföra en multicenterstudie i Europa.
– Sedan behöver vi ansöka om tillstånd för att marknadsföra detta. Min bild är att det kommer att ta tre, fyra år innan vi får allting på plats, säger han.
För utvecklingen av implantatet ansvarade Mehrdad Rafat, adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet och grundare av företaget Linkocare.
Ta del av studien i Nature Biotechnology.
