Tillsammans med allmänmedicin och barn- och ungdomspsykiatri hör akutsjukvård till de specialiteter där flest funderar på att helt byta bana eller byta arbetsplats, visar en ny undersökning från Läkarförbundet, som Läkartidningen berättade om tidigare.

För Michael von Schickfus, ordförande i Svensk förening för akutsjukvård, Swesem, kommer inte resultatet som någon överraskning.

– Vi har ett jättestort arbetsmiljöproblem på akutmottagningarna. Det handlar både om att det inte finns platser för att lägga in patienter som behöver det och att patienter inte kan skickas hem då det saknas adekvat uppföljning utanför slutenvården.

Resultatet blir enligt Michael von Schickfus långa väntetider för patienterna och en etisk och moralisk stress hos den handläggande läkaren.

– Många vittnar om en stark etisk stress för att man ofta inte kan erbjuda optimal vård utan måste söka efter nästbästa lösning med hyfsat bibehållen patientsäkerhet.

Läget har länge varit ansträngt på svenska akutmottagningarna och Michael von Schickfus ser ingen generell förändring som kan förklara att akutläkarna sticker ut i Läkarförbundets undersökning. Det handlar snarare om en successiv försämring:

– I stället för att situationen blir bättre blir den hela tiden snäppet sämre, och till slut tror jag många tappar hoppet.

Även bland yngre läkare är det många som hyser tveksamheter kring sin framtida karriär. Nästan var tredje underläkare funderar på att sluta, enligt Läkarförbundets undersökning och 34 procent av ST-läkarna har funderat på att lämna yrket. Dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och oproportionellt stort ansvar anges som orsaker.

– Vi har fått signaler från yngre läkare som beskriver förfärliga arbetssituationer. Fram för allt underläkare innan legitimation är en väldigt sårbar grupp som i många fall får mer ansvar än de bör utan tillgång till bra handledning, säger Shadi Ghorbani, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf.

En tidigare undersökning från Sylf 2019 visade på samma tendens och Shadi Ghorbani pekar på bristande antal AT-platser som en orsak till problemet.

– Här har många regioner misslyckats. Det finns ingen anledning till att ge osäkra vikariat. Man måste sluta utnyttja underläkare som billig arbetskraft och erbjuda lön som motsvarar ansvaret, liksom en rimlig arbetsbörda.
– Alla regioner har brist på läkare och man måste börja prioritera arbetsmiljön om vi ska ha en chans att säkra återväxten av läkare.

Vad gäller akutsjukvården ser Michael von Schickfus att det finns flera orsaker till resultaten i Läkarförbundets undersökning och att det fram för allt krävs insatser inom andra delar av hälso- och sjukvården för att förbättra situationen. Det viktigaste för akutmottagningarna är en utbyggd primärvård och bättre bemannad slutenvård.

– När något i svensk sjukvård inte fungerar bra märks det på akuten. Har man en dåligt dimensionerad primärvård går patienterna till akuten, har man en dåligt dimensionerad slutenvård är patienterna kvar på akuten. Men vi på akuten sitter inte på lösningen på detta problem utan det handlar om hur sjukvården i stort organiseras, säger Michael von Schickfus.