– Det är välkänt att det finns en stor ojämlikhet mellan könen i forskningsvärlden, både vad gäller karriärutveckling, lön och hur ofta man citeras av andra forskare. Därför ville vi titta på något som inte så många andra har tittat på, säger Nils Hansson, docent i medicinens historia och etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf.
Han leder forskargruppen »Gender Award Gap« som undersöker just skillnader mellan könen kopplade till vetenskapliga priser. Gruppen har gått igenom vilka reumatologer som tilldelats de största priserna på området på såväl internationell som nationell nivå. Totalt ingick 41 olika priser, däribland från American College of Rheumatology (ACR), European Alliance of Associations for Rheumatology (EULAR) och British Society for Rheumatology (BSR).
– Vi har sett två mönster: Antalet priser har skjutit i höjden de senaste åren. Bara på medicinområdet här i Tyskland har vi kunnat räkna till mellan 1 500 och 1 600 priser. Men vi har också noterat att även om andelen kvinnliga pristagare ökar år för år går fortfarande de viktigaste priserna till män, säger han.
Forskargruppens genomgång visar att kvinnor förra året tilldelades 40 procent av priserna från ACR, medan EULAR och BSR låg bättre till med 48 respektive 50 procent. Men om man bara tittar på de mest prestigefyllda priserna ligger andelen kvinnliga pristagare betydligt lägre, mellan 11 och 33 procent. Exempelvis har bara en kvinna mottagit EULAR:s pris för förtjänstfulla insatser, liksom bara en kvinna har tagit hem ACR:s guldmedalj.
Nils Hansson ställer en retorisk fråga.
– Spelar det någon roll vilket kön pristagarna har? Ja, jag menar att det gör det, för om det alltid är vita, äldre män som får de tyngsta priserna visar man inte forskningens bredd. Det finns viktiga kvinnliga pionjärer som likväl som männen kan fungera som en förebild för unga, säger han.
Första steget för att kunna åstadkomma en förändring är medvetenhet om hur det faktiskt ser ut, skriver forskarna i The Lancet Rheumatology, men därefter krävs agerande. De föreslår först och främst att stimulera till mångfald bland såväl nominerade som jurymedlemmar. De rekommenderar också att prisstadgarna ska ta hänsyn till akademisk ålder snarare än biologisk ålder och att kvinnliga forskare i större utsträckning ska få ge namn åt nya priser för att öka deras synlighet.
– Sedan menar vi också att man behöver göra urvalsprocesserna så transparenta som möjligt. Ju mer transparenta de är, desto mer jämlika kommer pristagarna att bli, säger Nils Hansson.
