– Våra resultat visar på tydliga könsskillnader i vården av kronisk njursjukdom till kvinnors nackdel, säger Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.

Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Den nya studien, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology, pekar på flera könsskillnader. Färre kvinnor än män – 3,4 respektive 7,5 procent – fick en diagnos inom 18 månader efter att nedsatt njurfunktion hade identifierats genom kreatininprov. Kvinnor fick dessutom träffa njurläkare i lägre grad än män i samma situation.

En högre andel av männen, 56 procent jämfört med 47 procent av kvinnorna, använde renin–angiotensin–systeminhibitorer, vilka är de huvudsakliga läkemedlen för att bromsa sjukdomen. 38 procent av männen och 29 procent av kvinnorna hämtade ut statiner, läkemedel som rekommenderas för att minska risken för hjärt–kärlkomplikationer.

– Vi kan inte säga vad den här möjliga underbehandlingen av kvinnor beror på, om den kan förklaras av läkarens eller patientens ageranden eller skillnader i sjukvårdsprocesserna. Men vår studie visar på ett problem som går att rätta till, och att göra det bör vara vårt nästa drag, säger Juan Jesus Carrero.

Studien är baserad på 220 000 personer, som lämnade kreatininprov inom Region Stockholm under åren 2009–2018.