Socialstyrelsen har följt upp omställningen till en mer nära vård – främst utifrån skriftliga redovisningar från regioner och kommuner under hösten 2021 och våren 2022.
Enligt Socialstyrelsen visar sammanställningen att arbetet med omställningen på vissa områden tagit tydliga steg framåt. Till exempel har regionernas och kommunernas organisation för omställning utvecklats, enligt myndigheten.
I många län har samverkan mellan regioner och kommuner ökat, med särskilda samordnings- och styrgrupper som arbetar med omställningen. Fler kommuner och regioner har också tagit fram gemensamma målbilder för omställningen.
Samtidigt drar myndigheten slutsatsen att primärvården inte prioriteras mer än tidigare av regioner och kommuner – även om den fått mer ekonomiska resurser.
Myndighetens analyser visar att kostnaden för primärvård har ökat på senare år, mätt i fasta priser – och att det i synnerhet gäller den primärvård som regionerna ansvarar för.
En del av den kostnadsökningen kan dock troligtvis förklaras av riktade bidrag från staten.
När det gäller den primärvård som kommuner och regioner finansierar – det vill säga exklusive statsbidrag – ses ingen större förändring av kostnaden i förhållande till den totala kostnaden som kommuner och regioner har för hälso- och sjukvård, slår Socialstyrelsen fast.
»Det innebär att regioner och kommuner inte prioriterar primärvården mer ekonomiskt än vad de gjort tidigare«, skriver myndigheten i rapporten.
Socialstyrelsen konstaterar bland annat också att regionerna har kommit olika långt i arbetet med fasta läkarkontakter och fasta vårdkontakter. Enligt myndigheten arbetar vissa regioner med analyser och förberedelser medan »andra kommit längre«.
I överenskommelsen mellan staten och SKR är målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården vid utgången av 2022.
Enligt Socialstyrelsen uppger regionerna Kalmar, Skåne, Stockholm och Västmanland att de nått målet, med 60 till 79 procent av befolkningen listad eller på annat sätt registrerad med fast läkarkontakt.
Enligt rapporten uppger Region Östergötland och Region Blekinge att det rör sig om 54 respektive 6 procent, vilket alltså innebär att de hamnar under målet för 2022. Socialstyrelsen varnar dock för att dra allt för stora växlar på skillnader mellan de siffror som olika regioner rapporterar. Enligt myndigheten kan det röra sig om verkliga skillnader – men också bero på olika sätt att registrera.
Bristen på allmänläkare sätter käppar i hjulet för att öka andelen med fast läkarkontakt, enligt flera regioner.
Men det finns också regioner som uppger att få har varit intresserade av att ha en fast läkarkontakt. Enligt exempelvis Region Blekinge har intresset varit lågt trots att vårdcentralerna börjat jobba mer aktivt med det hela.
