I studien har Kok-Wing Giang alltså följt fem kollegor – kända för att vara erfarna och välfungerande – under en arbetsdag, för att hitta lyckosamma strategier för att uppnå till exempel tidseffektivitet.

– Vissa är ju lite snabbare och lite gladare och klarar sitt arbete lite smidigare av någon mystisk anledning. När man frågar får man ofta svaret att det handlar om »erfarenhet«, men vad gör de, mer exakt? Det var den frågan jag ställde mig, säger Kok-Wing Giang, som numera är färdig specialist och verksam vid Närhälsan Torslanda vårdcentral i Västra Götaland.

För att vara tidseffektiv var det särskilt viktigt att ha strategier för effektiv administration, och förmåga och strategier att hantera avbrott och störningar mitt i patientarbetet, till exempel telefonsamtal eller kollegor som knackade på för att få assistans.

– Vi kunde se ganska genomgående att de gjorde en sak åt gången även om det såg ut som att de ibland gjorde två saker samtidigt, till exempel läste i journalen samtidigt som patienten pratade. De kunde snabbt byta fokus, säger Kok-Wing Giang.

När det uppstod frågor från kollegor eller sjuksköterskor så tog de flesta tag i det ganska fort och fick bort störningsmomentet, innan de fortsatte med sitt.

– Men de var inte rädda för att säga ifrån om de behövde lite tid för att avsluta det som de behövde göra, innan de gick vidare till det där andra, säger Kok-Wing Giang och fortsätter:

– Det var tydligt att de i alla fall hade en strategi, som gjorde att det flöt på bättre. Att de tänkte sig för innan de agerade. Har man inte det så tror jag att det kan bidra till stress.

Alla allmänläkarna försökte använda tiden mellan patientmöten till exempelvis journalhantering, för att minska administrationsbördan i slutet av dagen. Oftast utförde de uppgiften direkt.

I studien såg Kok-Wing Giang också att läkarna i stor utsträckning anpassade sitt språk och sina ordval beroende på vilken patient de hade framför sig. Läkarens kommunikativa förmåga – och läkarkontinuitet – kopplade till patientnöjdhet, visade det sig när han intervjuade 25 patienter.

Kok-Wing Giang konstaterar att han följt ett begränsat antal läkare, och att det säkert finns fler strategier och fler sätt att arbeta.

– Det skulle vara intressant att forska vidare på, med större urval av läkare, och fler som observerar, säger han.

Även om resultaten till viss del är väntade så tror han att de framför allt kan vara intressanta för yngre läkare, som vill lära sig mer om arbetssätt och om hur andra läkare gör.

Vad av detta har du själv tagit med dig i ditt eget arbete som läkare?

 – Kommunikationen funderar jag mycket på. Jag försöker också träna på att byta fokus lite snabbare och träna på att säga ifrån när det blir för mycket, så att man inte blir störd så ofta utan kan göra sitt jobb bra.

Läs studien i Scandinavian Journal of Primary Health Care.