Det är i en pågående nationell studie, koordinerad från Uppsala universitet, som forskare tittar närmare på hur patienter med matstrupscancer bedöms vid sjukvårdsregionala multidisciplinära konferenser runt om i landet.
En preliminär analys tyder på att bedömningarna spretar.
– Till exempel kan ett patientfall som rekommenderas kurativ behandling vid en multidisciplinär tumörkonferens betraktas som palliativt vid en annan, säger Christine Jestin Hannan, doktorand vid Uppsala universitet och kliniskt verksam som läkare på kirurgkliniken på Visby lasarett.
I studien har 20 anonymiserade patientfall bedömts vid multidisciplinära konferenser i fem sjukvårdsregioner. Bedömningarna har sedan jämförts sinsemellan, samt med en ursprungsbedömning.
Bara i hälften av fallen landar alla i samma behandlingsrekommendation – det vill säga att alla är överens om att ett visst fall ska behandlas palliativt eller kurativt till exempel.
– I de andra tio fallen kan det vara så att en eller flera multidisciplinära konferenser tycker det ena och att en eller flera tycker det andra, säger Christine Jestin Hannan, som presenterar fynden på Kirurgveckan i dag torsdag.
– Det finns ingen trend att det alltid är en multidisciplinär konferens i en viss sjukvårdsregion som sticker ut, utan det är olika, fortsätter hon.
Enligt resultaten skiljer det sig inte i något fall så mycket att en multidisciplinär konferens landar i kurativ behandling – alltså i syfte att bota – och en annan i best supportive care, vilket innebär att man inte bedömer att det är gynnsamt att ge någon form av onkologisk behandling ens i palliativt syfte.
– Det står till exempel mellan kurativ och palliativ behandling, eller mellan palliativ behandling och best supportive care. Det vill säga mellan de alternativ som ligger närmast varandra, säger Christine Jestin Hannan.
Hon understryker att resultaten är preliminära, men säger samtidigt att hon inte är överraskad.
– Vi har misstänkt att det finns skillnader i hur patienter bedöms på multidisciplinära tumörronder. Det är sällan så svart eller vitt som man kanske tror när man står utanför vården. Många fall är svåra och det finns inte alltid ett självklart alternativ.
Studien beräknas bli färdig 2023. Totalt ska 60 patientfall bedömas vid multidisciplinära konferenser i samtliga sex sjukvårdsregioner.
I slutänden hoppas Christine Jestin Hannan och hennes medarbetare kunna ringa in de patientfall där bedömningen skiljer sig allra mest – och eventuella riskfaktorer för att det ska spreta.
– Den typen av fall ska kanske lyftas på en nationell multidisciplinär konferens för att försäkra sig ytterligare om att man ger patienten bästa möjliga vård, säger hon.
Christine Jestin Hannan och hennes kollegor har i en tidigare studie sett att patienter med matstrupscancer remitteras till en multidisciplinär konferens i olika utsträckning beroende på var i Sverige de bor, och att patienter som bor i län där många remitteras har bättre överlevnad än patienter i län där få remitteras.
Hon konstaterar att det i den nu aktuella studien inte finns något facit att jämföra med.
Det går till exempel inte att dra slutsatsen att en patient som rekommenderats palliativ behandling på ett ställe hade kunnat överleva om han eller hon rekommenderats kurativ behandling någon annanstans.
– Det går inte att säga att det får den typen av konsekvens, för det är ingen som vet vad som var det bästa alternativet. Men självklart är det önskvärt att vi ska ha en så samstämmig bedömning som möjligt, säger Christine Jestin Hannan.
Hon betonar också att behandlingsrekommendation inte är samma sak som behandlingsbeslut– beslut om behandling sker efter multidisciplinär konferens, och alltid i samråd med patient och anhöriga.
