Lars Navér, verksamhetschef neonatologi på Karolinska universitetssjukhuset, visar runt på arbetsplatsen där sängar gapar tomma.
– Här ser vi ett exempel på fyra intensivvårdsplatser, fullt utrustade, som vi skulle kunna använda om det bara fanns personal att bemanna dem med, säger han till SVT.
Förra året fick sammanlagt nära 1 500 nyfödda barn transporteras mellan olika sjukhus i landet. Ofta handlar flyttarna om att barnen ska få bästa tänkbara vård – men i 251 fall fick små bebisar byta sjukhus enbart på grund av brist på vårdplatser, enligt statistik från Neonatalvårdsregistret (SNQ) som SVT rapporterar om.
Även om det uppges vara ovanligt med allvarliga vårdkomplikationer och olyckor under transporterna är själva förflyttningen alltid ett riskmoment, exempelvis om barnets syresättning försämras.
– Det händer att barnen inte mår bra efter transporten, i dagar upp till någon vecka, säger Mikael Norman, registerhållare för SNQ samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Transporter till följd av platsbrist är ett stort problem för de drabbade, påpekar Lars Navér.
– Nästan alla familjer som har ett nyfött barn som behöver sjukhusvård är i någon form av kris. Att i det läget, ofta med kort varsel, behöva byta sjukhus är något som många reagerar väldigt starkt på, säger han.
Men även för vårdpersonalen innebär vårdplatsbristen en ständig stress, menar Lars Navér.
– Det är en väldig press på oss som jobbar i verksamheten att hela tiden ha det resursbristhotet hängande över oss.
