Den sista april 2020 publicerades resultaten från en klinisk studie med fyra personer som testat en avancerad tankestyrd armprotes, utvecklad vid Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum.
Studien publicerades i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine och resultaten beskrevs som en stor framgång. För tre av försökspersonerna lyckades både den avancerade operationen med att fästa protesen i skelettet och att få protesen att fungera som önskat.
Att den fjärde personen fick allvarliga komplikationer i form av sepsis och återkommande infektioner i armstumpen där protesen skruvades fast nämns inte i studien, vilket framgår i ett granskande reportage i tidningen Forskning och Framsteg.
I studien skriver forskarna att den fjärde patienten försvann ur uppföljningen och inte deltog i utvärderingar. Patienten själv, den före detta handbollsspelaren Mattias Hallberg, som är intervjuad i Forskning och Framsteg, har en annan uppfattning.
– De följde upp mig. Tills det gick åt helvete. Titta här. Här har jag checkat in på Integrum. Massor av gånger: 2017, 2018, 2019, säger han till tidningen.
Studiens försteförfattare, Max Ortiz Catalan, skriver i ett mejl till tidningen att studien »egentligen bara handlar om tre patienter« och att den fjärde patienten »hamnade i rapporten efter att någon på NEJM bett dem att redogöra för ytterligare personer behandlade med liknande metoder«.
Kjell Asplund, Socialstyrelsens ordförande och vetenskaplig sekreterare i Överklagandenämnden för etikprövning, uppger för Forskning och Framsteg att det är en »mycket viktig princip att öppet redovisa alla komplikationer som kan tänkas vara kopplade till en ny medicinsk behandling«. Han vill dock inte kommentera det enskilda fallet men understryker att den som läser en vetenskaplig rapport måste få en sann helhetsbild.
Niklas Juth, professor i klinisk medicinsk etik vid Uppsala universitet, tycker däremot inte att forskarnas argument håller om att den fjärde patienten inte skulle ha ingått i studien.
– Att berätta om komplikationer ingår i ett ärligt rapporterande om forskningsresultat. Jag tycker att det här är ett ganska uppenbart fall av förvanskning, att man förskönar resultaten för att få dem att framstå som bättre än vad de är, säger Niklas Juth till Forskning och Framsteg.
Till Dagens Medicin säger nu studiens sisteförfattare Rickard Brånemark att han beklagar att man utelämnat komplikationer i rapporten och att man tillsammans med tidskriften jobbar för att uppdatera den. Både han och försteförfattaren Max Ortiz Catalan uppger för Dagens Medicin att komplikationerna för den fjärde patienten har redovisats på flera vetenskapliga konferenser.
Läs hela reportaget i Forskning och Framsteg.
