Oro, rubbade rutiner och social isolering – för många med ätstörningsproblematik tycks effekterna av pandemin ha förvärrat tillståndet. Det framgår av en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.
Under de senaste tio åren har andelen flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fått en ätstörningsdiagnos fördubblats i Stockholms län. I gruppen 11–17 år gjorde 1,4 procent ett vårdbesök som resulterade i en ätstörningsdiagnos år 2021. För 18–24-åringarna var motsvarande siffra 1,6 procent. Den största ökningen skedde mellan 2020 och 2021.
– Redan tidigt i pandemin förutspådde forskare att vi kunde få se en sådan effekt, så på sätt och vis är det inte förvånande. Den bristande strukturen som uppstod i och med pandemin gagnade inte personer med ätstörning, säger Anna Ohlis, överläkare i barnpsykiatri och författare till rapporten.
Eftersom rapporten bygger på registrerade diagnoser säger den ingenting om hur många som faktiskt har en ätstörning. Enligt en internationell sammanställning beräknas 2,2 procent av kvinnorna och 0,7 procent av männen i befolkningen vara drabbade, mätt under en tolvmånadersperiod, vilket är högre än andelen som redovisas i rapporten.
– Det tyder på att det är ett stort mörkertal och fler som behöver vård än som får det i dag, säger Anna Ohlis.
På Ätstörningscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg känns utvecklingen igen. Här behandlar man barn och vuxna upp till 25 år och mellan åren 2019 och 2021 fördubblades antalet remisser till enheten. Störst var ökningen för patientgruppen under 18 år där remissantalet femdubblades, säger Anne-Line Solberg, enhetschef på ätstörningsmottagningen.
– Det är en påtaglig ökning och den gäller framför allt yngre tonåringar mellan 13 och 15 år. Där är ökningen dramatisk. Många ungdomar har blivit avskurna från sina sociala sammanhang och strukturer i vardagen under pandemin och vi ser både fler och sjukare patienter nu.
Även om ätstörningar drabbar båda könen är flickor och kvinnor överrepresenterade. Bland de yngre flickorna är det anorexi som är den absolut vanligaste diagnosen och det är också yngre patienter med anorexi som prioriteras i nuläget på ätstörningsmottagningen.
– Vi hinner inte ta emot alla vilket tyvärr medför att en del äldre patienter, ofta med bulimi, får vänta. Där har vi jobbat hårt för att utveckla internetterapi som vi snart kan erbjuda, säger Anne-Line Solberg.
Ju tidigare behandling kan sättas in, desto effektivare är den konstaterar Anne-Line Solberg – något som även framhålls i rapporten från Region Stockholm.
Bland annat behövs mer stöd och kunskap om ätstörningar inom primärvården, säger Anna Ohlis.
– Det är lätt att tänka att det bara handlar om avmagrade tjejer, men det är många som plågas utan att det syns utanpå. Med ökad kunskap i primärvården kan fler fångas upp tidigt och få hjälp innan det gått för långt.
I slutet av förra året fick Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer för ätstörningsvården, liksom ett kunskapsstöd för att skapa en mer jämlik vård över landet. Senast den 30 november 2024 ska uppdraget slutredovisas.
Men det behövs också mer resurser säger Anne-Line Solberg.
– Vi kan inte trolla. För att kunna ta emot ökningen i patientflödet måste vi ha fler personer som kan behandla dem.
