Från årsskiftet ersattes verksamheten med avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) i Göteborg med en så kallad regional basmodell, något som kritiserats i bland annat lokala medier.
Den tidigare modellen, med dygnet-runt-bemanning av sjuksköterskor anställda av Göteborgs stad och läkare och kuratorer från Sahlgrenska universitetssjukhuset, bildades 2011 och tycks ha fungerat bra. Men vård som ASIH och specialiserad palliativ vård i hemmet är egentligen inte kommunens ansvar.
– När Göteborgs stad ville koncentrera sin verksamhet till sitt grunduppdrag införde i stället regionen och Sahlgrenska universitetssjukhuset specialiserade palliativa team under kontorstid, med egna sjuksköterskor anställda, säger Maria Taranger, områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Vården på annan tid skulle fortfarande ges av hemsjukvården, efter noggrann planering av det palliativa teamet. Men det fungerade inte så bra som man hade tänkt sig, enligt Maria Taranger.
– Jämfört med ASIH har fler patienter som varit inskrivna i vårt palliativa resursteam behövt komma in på sjukhus och patienter har blivit kvar längre på sjukhuset innan de kunnat komma hem. Vissa har inte kommit hem över huvudtaget, utan fått avsluta sina liv på sjukhuset. Det har även inneburit en undanträngningseffekt gentemot andra patienter.
Nu tar Sahlgrenska universitetssjukhuset själva över ansvaret för avancerad dygnet-runt-vård i hemmet. Konkret innebär det att man kommer ha kuratorer, sjuksköterskor och läkare anställda för en avancerad vård dygnet runt.
När kommer patienterna att märka skillnad?
– Det är svårt att säga och beror på hur snabbt vi kan rekrytera personal. I bästa fall får vi in tillräckligt många för att kunna börja i liten skala innan årsskiftet. Men redan i dag har vi många patienter inskrivna i våra palliativa resursteam som vi kan ta hand om med nuvarande modell.
Hur säkrar ni kvaliteten på den palliativa vården fram till den nya modellen är på plats?
– Vi behöver anstränga oss maximalt för att lägga de resurser vi har nu till de personer som har störst nytta av dem och samarbeta intensivt med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Övriga enheter på sjukhuset behöver också få höjd kompetens i allmän palliativ vård, säger Maria Taranger.
Syftet med basmodellen var dels att frigöra resurser från kommunen, dels att säkerställa att vården nådde alla invånare med behov i regionen och inte bara i Göteborgs stad. Den tidigare ASIH-verksamheten omfattade inte de fyra kranskommunerna, som därför varit helt utan specialiserad vård i hemmet. Inte heller personer på särskilda boenden kom i åtnjutande av den.
– Modellen har inte lyckats i Göteborg och det är klart att man i en storstad med ett universitetssjukhus ska ha modern sjukvård med avancerad sjukvård i hemmet. Sett i efterhand var det olyckligt att vi inte byggde upp det så själva från sjukhuset redan 2011 när ASIH i Göteborg bildades, men nu får vi försöka rätta till det, säger Maria Taranger.
