Bakgrunden till stämningarna är en rad händelser som inträffat vid en klinik i Mellansverige de senaste två åren. Enligt stämningsansökan började det i samband med att en ny läkare anställdes vid kliniken i början av 2020. En redan anställd läkare (A) ansåg att den nyanställda läkaren (B) brast i sin yrkesutövning och har med anledning av det skrivit 65 avvikelser.
Hösten 2021 förbjöds läkare A, enligt stämningsansökan, från att skriva avvikelser där någon av de inblandade kunde identifieras. Läkaren rapporterade då i stället avvikelser gällande läkare B till sin överordnade muntligen. Dessa uppgifter ska sedan, utan läkare A:s vetskap, ha spridits vidare till läkare B. I början av 2022 så konfronterade läkare B läkare A med uppgifterna genom att, enligt stämningsansökan, »skrika och uppträda hotfullt«. Dagen efter konfrontationen stängdes läkare A av från sitt arbete i en vecka och blev senare omplacerad under två veckor. I slutet av den första omplaceringsveckan fick läkare A en stressreaktion och är sedan dess sjukskriven.
Läkaren stämmer nu kliniken för brott mot lagen om skydd för personer som rapporterar missförhållanden (visselblåsarlagen) och Läkarförbundet, som företräder läkare A, stämmer kliniken för brott mot medbestämmandelagen. Den senare stämningen grundar sig i att kliniken inte ska ha förhandlat avstängningen eller omplaceringen av läkare A med förbundet.
De två stämningsansökningarna lämnades i förra veckan in till Arbetsdomstolen. I ett lokalt tvisteförhandlingsprotokoll, från tidigare fackliga förhandlingar, som bifogats stämningsansökningarna framgår att kliniken bestrider de påstådda brotten.
Kliniken anser inte att de avvikelser som läkare A skrivit omfattas av visselblåsarlagen och anser inte heller att det har funnits ett orsakssamband mellan avvikelserna och avstängningen/omplaceringen.
Vad gäller brott mot medbestämmandelagen anser kliniken att den har haft rätt att arbetsbefria läkare A för att det ansetts medicinskt osäkert att låta läkare A arbeta tillsammans med läkare B. Kliniken anser vidare att arbetsbefrielsen inte var förhandlingspliktig då den inte inneburit en viktigare förändring av läkare A:s arbets- och anställningsförhållanden. Kliniken bestrider även att läkare A ska ha omplacerats då de nya arbetsuppgifter som tilldelades läkare A låg inom ramen för läkare A:s arbetsplikt.
(uppdaterad 2022-09-22)