Läkartidningen har kontaktat alla riksdagspartiernas sjukvårdspolitiska talespersoner inför helgens riksdagsval för att ställa frågan:
Vilka två eller tre åtgärder tycker ni är viktigast för att få till en bra arbetsmiljö för läkare?
Av svaren märks att vårdplatser varit den stora vårdpolitiska frågan i årets valrörelse. Exempelvis skriver Liberalernas Lina Nordquist att man vill se en »decennielång, statlig satsning på att anställa med goda villkor« och på så vis öka antalet vårdplatser.
Även Miljöpartiets Åsa Lindhagen uttrycker vikten av långsiktiga vårdsatsningar för att lyckas anställa fler medarbetare.
– Det är vår övertygelse om att det behöver vara permanent så att regionerna verkligen vågar anställa, för att pengarna kommer finnas kvar, säger hon.
Se alla partiernas svar nedan.
Centerpartiet
Sjukvårdspolitisk talesperson Anders W Jonsson:
»Se till att läkarcheferna har utbildning, kompetens och tid för att fungera väl som chefer. Närmaste chef är den som har störst påverkan på medarbetarens arbetsmiljö. Garantera alla fortbildning.
Starkare IT-stöd och administrativt stöd.
Öka tillgången till vårdplatser.
Begränsa antalet patienter per läkare i primärvården.«
Kristdemokraterna
Socialpolitisk talesperson Acko Ankarberg Johansson:
»Vi måste få en bättre arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor och ska det lyckas måste arbetsgivare främst lyssna till personalen. De vet vad som brister och är angeläget på deras arbetsplats.
Vi föreslår särskilt statligt stöd om tre miljarder årligen för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor. Det är endast så vi kan få fler att stanna kvar i yrket och fler att vilja utbilda sig inom området. På det sättet ges förutsättningar för fler vårdplatser.
Därutöver behöver vi en rätt till fortbildning och vidareutbildning av god kvalitet för vårdens medarbetare. Vi anser att det är en viktig del i att förbättra arbetsvillkoren och göra yrket mer attraktivt.«
Liberalerna
Sjukvårdspolitisk talesperson Lina Nordquist:
»Vi bedömer att sjuksköterskebristen är sjukvårdens största arbetsmiljöproblem. Sjuksköterskor finns, men de väljer bort sjukhusvården, vårdplatser stängs och kvarvarande kollegor säger upp sig. Samtidigt går det inte att tillsvidareanställa en enda sjuksköterska eller höja en enda grundlön med tillfälliga medel, möjligen ökar snarare antalet toppadministratörer. Liberalerna vill göra en decennielång, statlig satsning på att anställa med goda villkor och på så sätt öka antalet vårdplatser rejält, upp till det nordiska genomsnittet.
Alldeles för många allmänspecialister är i dag så pressade att de jobbar deltid. En husläkarreform värd namnet krävs, med satsningar på fler ST-platser över landet, användarvänliga IT-system och ett tak för antalet patienter per läkare, så att god vård och arbetsmiljö säkras.
Läkare i många olika specialiteter behöver komma närmare invånarna, särskilt i områden där det är svårt för storskalig vård att etableras. Vi vill införa ett småskaligt vårdval, en modern variant av taxeläkare. Främst blir patienterna vinnare på detta, men vi tror också att många läkare vill slippa välja mellan att vara anställda eller storföretagare.«
Miljöpartiet
Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson Åsa Lindhagen:
»Den ena punkten jag vill lyfta är fler medarbetare i vården. Brist på vårdpersonal förlänger vårdköerna, tvingar regionerna att hyra in dyr personal och är den främsta orsaken till vårdplatsbristen. Där vill vi göra en stor satsning på 40 miljarder permanent i hälso- och sjukvården och i den kommunala vården och omsorgen just för att anställa fler medarbetare. Det är vår övertygelse om att det behöver vara permanent så att regionerna verkligen vågar anställa, för att pengarna kommer finnas kvar.
Den andra punkten hänger tätt ihop med det jag redan sagt: Fler vårdplatser. Det lyfts av Läkarförbundets medlemmar som det enskilt största arbetsmiljöproblemet. Hur många vårdplatser som behövs är en utmanande fråga att svara på, eftersom behovet av vårdplatser ständigt förändras. Det finns behandlingar nu som gör att patienter kan få åka hem direkt efter en operation, fastän man tidigare låg inlagd i en vecka – då är det ju något positivt. Ibland innebär vårdens utvecklingen att behovet av vårdplatser minskar.«
Moderaterna
Socialpolitisk talesperson Camilla Waltersson Grönvall:
»Minska den administrativa bördan för läkare inom hälso- och sjukvården. Vi föreslår att det genomförs ett systematiskt arbete i syfte att minska den administrativa bördan i vården och omsorgen genom att bland annat göra en översyn av rutiner och regelverk för vårddokumentation. I samråd med berörda myndigheter behöver regionerna och kommunerna göra en översyn av rutiner och regelverk för vårddokumentation i syfte att effektivisera, förenkla och minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.
Underlätta för de läkare som vill och orkar att kunna arbeta flexibelt med olika huvudmän. För att uppnå detta behöver bland annat regelverken kring så kallade bisysslor ses över.
Underlätta för läkare att bedriva egen verksamhet inom primärvården och förbjud möjligheten att sätta läkare och annan vårdpersonal i så kallad arbetskarantän vid byte av arbetsgivare. Förfarandet med att sätta kompetent vårdpersonal i så kallad arbetskarantän ska anses vara olagligt. Notera att till exempel över hälften av dagens studenter (blivande sjuksköterskor) kan tänka sig att starta och driva egen företagsverksamhet någon gång under sitt yrkesliv. Detta vill vi underlätta och uppmuntra. Vi tror att det långsiktigt kan bidra till bättre arbetsvillkor och arbetsmiljöer i vården.«
Socialdemokraterna
Kristina Nilsson (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott:
»Vi vill ge varje läkare ett rimligt antal patienter att arbeta med. I primärvården innebär det att fler får en fast läkarkontakt och någon form av listningstak.
Vi vill ge läkarna möjlighet att ägna mer tid åt patienter och mindre tid åt administration. En viktig del i detta handlar om att införa gemensamma journalsystem i vården. Här kan mycket mer göras för att minska antalet möten och förenkla blanketter och intyg.
IT-systemen måste också bli enklare. Här behövs mer samarbete mellan profession, arbetsgivare och staten.«
Sverigedemokraterna
Socialpolitisk talesperson Linda Lindberg:
»Till att börja med har man nu kommit till vägs ände med stafettläkarna. Vi säger inte att detta är enkelt, men just nu borde det vara en överordnad prioritering att behålla läkare i fast tjänst och därmed reducera behovet av stafetter. Det utgör nu en ond cirkel som måste brytas, vilket ytterst handlar om bättre villkor för fastanställda. Det skapar stabilitet, trygghet och arbetsro genom alla led. För sjuksköterskorna går utvecklingen tyvärr åt samma håll, vilket påverkar läkarnas (och patienternas!) situation, en oroväckande trend som måste åtgärdas.
Vi anser också att många läkare tvingas lägga för mycket tid på administration och dokumentation i stället för att arbeta med patienter. Vår uppfattning är också att många läkare behöver mer ”andrum” i sin arbetssituation, så att man kan lägga lite mer tid på vidareutbildning så att man kan utvecklas i sitt yrke.
För att utveckla det lite mer behöver vi helt enkelt se till att lönebild, arbetsvillkor och miljö är så pass goda att man inte väljer att lämna en fast anställning till förmån för ”stafettjänst.”
Vi tänker oss också att ett tydligare mandat bör vila på professionen.
Vi ser slutligen också ett behov av att se över svensk hälso- sjukvårds organisering i sin helhet, då den i grunden har många brister som behöver lösas. Vi ser på såväl Norge som Danmarks sjukvårdssystem och vill gå i den riktningen. Där har man också löst de administrativa delarna genom att man mer eller mindre lyft bort administrationen från ”golvet”.«
Karin Rågsjö. Foto: Sveriges riksdag Vänsterpartiet
Vårdpolitisk talesperson Karin Rågsjö:
»Långsiktiga satsningar på vårdpersonalen. Staten ska ta ett nationellt grepp för att förbättra vårdpersonalens arbetsvillkor; exempelvis förkortad arbetstid med bibehållen lön. Det kommer behövas 13 000 nyanställda varje år fram till 2029 inom hela välfärden för att ens kunna behålla dagens personaltäthet. För att välfärden ska kunna växa på det sätt som behövs krävs stora satsningar, på välfärdsyrkenas utbildningar men också på höjda löner, och på att göra välfärden till en arbetsplats som kan både attrahera och behålla den personal som behövs.
Vi vill se en långsiktig ekonomisk nationell plan för grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning.
Antalet vårdplatser ska anpassas till vårdbehoven för att minska etisk stress.«
Läs fler artiklar om valet:
Sylf: »Det måste ske en radikal förändring«
Ångermanlands läkarförening: »Politisk röra försvårar rekrytering«
DLF: »Regionvalen har aldrig varit viktigare än nu«
