– Egentligen har det att göra med många olika saker, det är ganska komplext, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm och ordförande för Nationell samverkansgrupp läkemedel och medicinteknik.
Tanken med Nationella läkemedelslistan, NLL, är ett digitalt register där vården, apoteken och patienterna ska få samma bild av förskrivna och uthämtade läkemedel. Även om idéen kan tyckas enkel har vägen dit varit minst sagt krokig och bland annat krävt en ny lag, lag om nationell läkemedelslista. Lagen klubbades 2018 och slog bland annat fast att alla regioner ska vara fullt anslutna till den 1 maj 2023.
I samband med covidpandemin pausades regionernas arbete med NLL och tidigare i år varnade Nätverket Sveriges chefläkare för ett 30-tal risker om regionerna skulle tvingas hålla sig till det i lagen utsatta datumet. Regioner och utvecklare träffade företrädare för Socialdepartementet i början av sommaren för att bland annat diskutera en justering av den 1 maj 2023 som bortre tidsgräns för införandet av Nationella läkemedelslistan.
– Processen att hantera den bortre tidsgränsen har inletts, men vi måste återkomma angående vad vi kan göra, sa departementsrådet Maarten Sengers till Läkartidningen då.
Regionerna har, i ett brev till Socialdepartementet och E-hälsomyndigheten, nu gjort bedömningen att det tidigaste datumet för att alla ska kunna läsa och skriva i systemet är den 1 januari 2028, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat. För Region Stockholm och Region Gotland anges dock den 1 januari 2030 som datum med anledning av att de regionerna inte är klara med upphandlingen av ett nytt vårdinformationssystem än.
Men att regionerna inte hinner till den 1 maj 2023 handlar inte bara om covidpandemin, anpassning till nya vårdinformationssystem och patientsäkerhetsrisker. Regionerna har även synpunkter på E-hälsomyndighetens krav på säkerhetslösningar vid hantering av överföring av känslig information då myndighetens krav inte går i linje med de säkerhetslösningar som används i vården i dag.
– Det i sig är en orsak till att man behöver flytta fram den här tidsgränsen. Vi anser att E-hälsomyndighetens krav på säkerhetslösningar borde linjera med de krav som används i vården, det skulle underlätta. Nu inför man nya säkerhetslösningar och det bedömer vi kommer att ta tid, säger Johan Bratt, som är en av de personer som skrivit under brevet.
Han förklarar att regionerna nu har en bra dialog med E-hälsomyndigheten.
– Vilket bådar gott framåt. Vi är eniga om att vi behöver sätta oss ner och tillsammans diskutera säkerhetslösningar och tidsplan.
Ytterligare ett osäkerhetsmoment som lyfts i regionernas brev är anpassningen till EU:s förordning om medicintekniska produkter, MDR, som sedan en tid gradvis förs in i svensk lagstiftning. Hur det kan komma att påverka tidplanen för Nationella läkemedelslistan är dock oklart.
– Hur långt är ett snöre, svarar Markus Bylund, IT-direktör i Region Gävleborg , ordförande i NLL-arbetsutskott i regionernas IT-direktörsnätverk, SLIT, och den andra personen som skrivit under regionernas brev, retoriskt.
Han tror inte att införandet kommer att innebära en »showstopper« för NLL som sådan, men poängterar att det fortfarande råder en oklarhet vad det gäller ansvarsfördelning och krav på granskning av tredje part, så kallat »anmält organ«, när regionernas läkemedelsmoduler ska byggas ihop med Nationella läkemedelslistan.
– En sådan certifieringsprocess tar ett år. En av våra leverantörer har precis gått igenom det med ett system som vi införde i Gävleborg, det är en jätteomständlig och byråkratisk process. Det har vi inte tagit höjd för, vi vet inte hur det landar och ingen kan riktigt säga det.
Markus Bylund lägger till:
– Det vi vet är att det kommer att ställas nya krav, utifrån MDR, som vi hittills inte har behövt ta hänsyn till. Och MDR trumfar nationell lagstiftning. Det är en tuff puck att hantera.
Läkartidningen har varit i kontakt med E-hälsomyndigheten som avböjer intervju med anledningen av att frågan om tidplan för Nationella läkemedelslistan just nu bereds på regeringskansliet.
»E-hälsomyndigheten har enligt uppdrag kartlagt regionernas tidplaner för driftsättning av nya vårdinformationssystem eller uppgradering av befintliga vårdinformationssystem«, skriver E-hälsomyndigheten i ett mejl och lägger till att kartläggningen nyligen skickats vidare till Socialdepartementet.
Läkartidningen har även bett Socialdepartementet kommentera tidplanen men ingen där har återkommit.
