Under coronapandemins första år var trycket på vården högt, vilket skapade ett uppdämt behov av vård även 2021. Det konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en uppföljande rapport om pandemins effekter på svenskarnas vårdkonsumtion. Även om vårdutbudet visserligen ökade under förra året var efterfrågan ännu större, vilket medförde växande köer. Inflödet av patienter i väntan på ett första besök i specialiserad vård var 24 procent högre 2021 än 2020. Även inflödet av patienter i väntan på en operation eller åtgärd var 27 procent högre.
Enligt den enkät som myndigheten låtit genomföra har cirka 50 procent av de svarande någon gång under pandemin avstått från att söka vård, samtidigt som 27 procent någon gång har fått ett vårdbesök avbokat, senarelagt eller nekat. Personer med allvarligare hälsoproblem har i högre grad än andra avstått från vårdbesök och upplever sig också i högre utsträckning ha ett kvarvarande vårdbehov. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver att det inte säkert går att säga vilken typ av vård som inte har kunnat ges, men varnar för att de uppdämda vårdbehoven på sikt kan innebära ytterligare försämrad hälsa för en redan sårbar patientgrupp.
Den förra rapporten på samma tema från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys släpptes förra sommaren och rekommendationerna i den kvarstår. Myndigheten vill bland annat att regionerna förstärker tillgängligheten i första linjens vård. Man vill också se mer gemensam planering av vårdproduktion. En annan rekommendation riktade sig till regeringen som uppmanades att särskilt följa upp hur pandemin påverkat vårdbehovet för personer med långvariga hälsobesvär, för att undvika undanträngningseffekter.
Om rapporten »Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer«
Rapporten baseras på en webbaserad enkät som besvarats av drygt 5 4000 slumpmässigt valda personer från hela landet och en genomgång av väntetidsdatabasen för första besök och operation eller annan åtgärd i den specialiserade vården.
