2017 blev det möjligt för forskande hälsoprofessioner knutna till Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin att bli »överprofession« (ÖP) eller »universitetssjukhusöverprofession« (USÖP). I dag omfattas 15 yrkeskategorier av möjligheten. Vanligast är det för läkare, följt av sjuksköterskor och fysioterapeuter.
För läkare har dock karriärdörren varit öppen längre än för övriga professioner. Överläkare är, som bekant, en sedan länge etablerad karriärväg. 2009 blev det även möjligt för läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset att bli universitetssjukhusöverläkare – vilket de är ensamma med i landet.
Syftet är dels att få fler medarbetare att stanna kvar på universitetssjukhuset efter disputation, dels att deras kompetens ska tas tillvara bättre i den kliniska vardagen. Utnämningarna ger mer i lönekuvertet, som mest 19 000 kronor (se faktaruta).
Men är de mest tomma tungvrickande titlar eller ger de det resultat som universitetssjukhuset har hoppats på?
På uppdrag av sjukhusledningen har en grupp forskare knutna till Sahlgrenska akademin gjort en enkätundersökning till alla som fått befattningarna/titlarna mellan 2017 och 2020. Svarsfrekvensen är 51 procent.
Resultatet visar att utnämningen och lönepåslaget motiverat till fortsatt arbete inom universitetssjukhuset. 78 procent upplevde det som en positiv värdering av den akademiska meriteringen och den egna forskningen.
– Det är oerhört uppskattat. Det handlar om att man blir sedd och respekterad för sin kunskap. Sedan är lönepåslaget naturligtvis också uppskattat, säger Helle Wijk, en av forskarna bakom undersökningen. Hon är professor i omvårdnad med inriktning mot vårdmiljö och själv universitetssjukhusöversjuksköterska.
Det hade större betydelse för övriga akademiska vårdyrken än läkare, som till skillnad från dem har stora möjligheter att göra karriär som överläkare på andra håll.
Resultatet visade däremot att få hade fått nya arbetsuppgifter/uppdrag i samband med utnämningen. Endast 23 procent ansåg att hens forskningskompetens tillvaratagits i verksamheten och ett flertal efterlyste tydligare riktlinjer för målsättning och uppföljning efter utnämningen för att kunna göra större nytta för verksamheten.
Det var även något som forskarna föreslog för sjukhusledningen, och fick igenom i form av ett verkställighetsbeslut. Numer ska ett skriftligt uppdrag från verksamhetschef följa med varje utnämning och följas upp i medarbetarsamtalen.
– Det är positivt att uppdraget kom från högsta ledningen och att man sedan tog fasta på vad enkäten visade, säger Helle Wijk som uppger att det finns ett intresse att införa överprofession även på andra sjukhus i Västra Götalandsregionen.
Dessutom har andra universitetssjukhus tagit efter, enligt Sahlgrenska universitetssjukhusets direktör Ann-Marie Wennberg.
– På ett universitetssjukhus är det här en viktig del i en attraktiv arbetsplats och möjligheten till karriärutveckling, men satsningen på medarbetare som forskar är också avgörande för utvecklingen av sjukvården i stort. Att vi är på rätt väg i våra satsningar visar sig också i att andra universitetssjukhus nu väljer att införa liknande modeller, säger hon i ett pressmeddelande.
Även Helle Wijk tycker att karriärvägarna är viktiga.
– Det är en tydlig signal från sjukhusledningen att man värnar om forskande medarbetare. Vi har många som är disputerade och då är det viktigt att man känner att den kunskapen tas tillvara inom forskning, undervisning, utveckling och innovation, säger hon och tillägger:
– Det är också bra att de som går en forskarutbildning ser att det finns ett sug efter ens kunskap när man kommer tillbaka.
Utvärderingen har också satt i gång en diskussion om vilka krav som ska ställas för att få en överprofessionstjänst. I dag går det att bli överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset utan att ha disputerat, trots att det är ett grundläggande krav för övriga professioner.
Sjukhusledningen har dock inte fattat beslut om kraven ska ändras så att de blir samma för överläkare och övriga överprofessioner inom Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Det krävs för att nomineras
2017 var Sahlgrenska universitetssjukhuset först ut i landet med att göra det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att nomineras och utses till överprofession och universitetssjukhusöverprofession.
För överläkare behöver något av följande kriterier vara uppfyllda: kliniskt verksam specialist under minst tio år, inneha ett chefsuppdrag alternativt ett kvalificerat ledningsuppdrag samt minst fem år som kliniskt verksam specialist, eller vara medicine doktor.
För att övriga ska kunna utnämnas till överprofession krävs forskarutbildning med doktorsexamen inom ett vårdvetenskapligt område, har minst sex års tjänstgöring inom sin profession och att man är kliniskt verksam.
För att utnämnas till universitetssjukhusöverprofession krävs att man är docent, pedagogiskt meriterad, aktivt engagerad i forskning, minst tio års erfarenhet som specialist och en ledande position.
Verksamhetscheferna nominerar årligen medarbetare till respektive områdeschef som sedan fattar beslutet.
Extra lönepåslag
Sjukhusledningen för Sahlgrenska universitetssjukhuset har inför 2022 beslutat om att höja beloppen när det gäller löneökningar för akademiska meriter med 4 500 kronor för medarbetare som disputerar, och 7 500 för dem som blir docenter.
Den som blir utnämnd till överprofession, som överläkare eller överbarnmorska, får ett lönepåslag med 5 000 kronor. För universitetssjukhusöverprofession tillkommer ytterligare 2 000 kronor.
För den medarbetare som går hela den akademiska vägen handlar det om ett lönepåslag på totalt 19 000 kronor i månaden.
(uppdaterad 2022-09-23)