Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, fick i våras i uppdrag av regeringen att göra en tillsyn av regionernas katastrofmedicinska beredskap – och resultatet visar att regionerna behöver lägga i en högre växel. Myndigheten skriver i en ny rapport att samtliga regioner har brist på vårdpersonal vilket i sin tur försvårar en eskalering av vårdplatser. Dessutom revideras regionernas katastrofmedicinska beredskapsplaner inte tillräckligt ofta. Enligt granskningen ligger intervallet på mellan ett och åtta år. Myndigheten gör därmed bedömningen att alla regioner inte gör fortlöpande uppdateringar mot bakgrund av uppkomna händelser och risker. Den personal som berörs har inte heller alltid fått den utbildning och övning som krävs för att upprätthålla beredskapen vid allvarliga händelser, kriser eller krig. Även om samtliga regioner har en planerad lagerhållning av medicinteknisk utrustning, förbrukningsmateriel och läkemedel anpassat till en allvarlig händelse menar Ivo att det inte räcker. Sammantaget menar Ivo att förmågan att hantera kriser eller krig är otillräcklig.
– Det finns förutsättningar för landets regioner att hantera enstaka allvarliga händelser, men förmågan behöver utvecklas i hänseende av masskadehändelser, höjd beredskap och krig, säger Daniel Lilja, avdelningschef på Ivo, till nyhetsbyrån TT.
Pandemin har både inneburit en påfrestning och en utveckling av regionernas beredskap, enligt Daniel Lilja.
– Man har suttit i stab i alla regioner, man har arbetat i särskild sjukvårdsledning, man har eskalerat vårdplatser. Å andra sidan har man inte hunnit med att utveckla eller utbilda för andra scenarion. Det är helt förståeligt, men det måste man hantera nu. Nu finns en tydlig utbildnings- och övningsskuld, säger han.
Läs också: Rapport: Vården saknar plan för krig
