Det är en annan situation nu jämfört med för ett år sedan, konstaterar Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket. Han syftar på ökningen av antalet restnoteringar av läkemedel som anmäls till myndigheten.

Enligt Läkemedelsverkets egen statistik ökade restanmälningarna med 23 procent årets första halvår jämfört med samma period förra året.

Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket. Foto: Jeanette Hägglund.

– Under pandemin skärpte sig alla. Det byggdes upp lager och alla var på tårna. Nu kanske det till viss del börjar försvinna, säger Johan Andersson.

Till det ska läggas en orolig omvärld med kriget i Ukraina, stigande inflation och en dollarkurs som är högre än på länge. Omvärldsläget påverkar alla sektorer – inklusive produktion och distribution av läkemedel, säger Johan Andersson.

– På kort sikt tror jag inte vi kommer se någon tydlig förbättring vad gäller restnoteringar. Kanske ingen extrem försämring heller, men ingen tydlig förbättring.

Restnoteringar och ibland bristsituationer av läkemedel har varit återkommande problem i Sverige, något som Läkartidningen rapporterat om ett flertal gånger. För förskrivande läkare kan det innebära att vissa läkemedel eller styrkor av läkemedel plötsligt inte finns utan att man måste leta efter andra alternativ att förskriva. Ibland finns inga och i värsta fall riskerar patienten att bli utan läkemedel.

En förvärrande faktor är att det inte finns någon samlad bild av hur det ser ut med läkemedelstillgången i landet, säger Johan Andersson.

– Det är i dag ingen som har en överblick över vad vi har för läkemedel i Sverige – hur mycket eller var de finns. Vi saknar den viktiga pusselbiten i våra beslutsunderlag för att kunna hantera en rest- och bristsituation.

Läkemedelsverket genomför nu tillsammans med E-hälsomyndigheten en förstudie om hur man skulle kunna skapa en nationell lägesbild över tillgång och förbrukning av humanläkemedel och relevanta medicintekniska produkter i Sverige.

– Sådana här typer av system finns ju i många länder i Europa och där har man betydligt bättre koll på vilka läkemedel som finns i landet. Vår stora utmaning är att vi har en så decentraliserad sjukvård med regioner, och inom vissa områden kommuner, som har ansvar för läkemedel och medicinteknik.

Förutom en decentraliserad sjukvård är det flera andra utmaningar att ta hänsyn till när man nu ska försöka få ett system för nationell överblick på plats, berättar Johan Andersson. Det handlar bland annat om juridiska aspekter kring informationsinhämtning och -hantering, analys av data och hur informationen ska delas.

– Det är kanske det allra viktigaste, så att informationen inte stannar hos oss utan faktiskt kommer regioner, vården och patienter till godo.

Vad tänker du om att Sverige inte har något system för överblick över läkemedelstillgången?

– Jag tror att det handlar om att man har byggt på efter hand. Det har inte funnits någon samlad bild utan regionerna har gjort egna system. Vissa regioner är superduktiga på det här medan andra inte har kommit lika långt. Den här förstudien är ett stort steg framåt för oss, men det är inget enkelt steg med den komplexa sjukvårdsapparat vi har, säger Johan Andersson.

Förstudien, som är ett regeringsuppdrag, ska redovisas sista februari nästa år.