Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) är bäst på AT bland de svenska universitetssjukhusen. I alla fall enligt årets AT-rankning från Sveriges yngre läkares förening (Sylf).
2019 låg sjukhuset långt ner på plats 57. Förra året klättrade universitetssjukhuset till plats 27 på listan. I år hamnar sjukhuset på plats 14, med 5,19 poäng av 6.
– Vi är jätteglada! Det känns som en återkoppling på att det vi gör ger resultat, säger Karolina Larsson, som är AT-läkarchef tillsammans med Erik Hulegårdh.
Varför har ni lyckats förbättra er?
– Vi har jobbat väldigt mycket för att Sahlgrenska ska bli det »lilla sjukhuset i det stora« genom att ha längre placeringar, att AT-läkarna går lite mer jourer och blir en mer naturlig del i verksamheteten, säger Johan Tengroth som sedan två år delar på tjänsten som SU-övergripande AT-studierektor tillsammans med Rickard Zeijlon.
Universitetssjukhuset har 110 AT-läkare och anställer i dagsläget 51 nya AT-läkare varje år.
2019 låg sjukhuset i bottenskiktet av Sylfs AT-rankning. Samma år hade antalet tjänster ökat från 40 till 49, tjänstgöringslängden hade kortats från 21 till 18 månader och en ny utökning till 51 AT-tjänster per år låg i pipeline.
Det blev startskottet för ett större förändringsarbete, berättar Erik Hulegårdh.
– Det är inget man gör på en dag, utan ett långsiktigt arbete. Vi gjorde analyser, intervjuer, gjorde en handlingsplan och har försökt vara lyhörda för AT-läkarnas önskemål.
En hel del kraft lades på att stärka introduktionen, som nu är två veckor. Den första består av allmän introduktion och teambildning, därefter kommer en gemensam akutvecka med simuleringar av akut sjuka patienter.
– Det är viktigt att AT-läkarna får knyta trygga band till varandra, säger Joakim Björås, som är utbildningschef på SU och chef för bland annat AT-kansliet.
På alla tre sjukhustomter som ingår i universitetssjukhuset – Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus och Östra sjukhuset – har AT-läkarna ett eget rum. AT-läkarna har också regelbundna handledarledda reflexionsgrupper och en aktiv Facebook-grupp.
– Vi har en slogan som vi arbetar efter, som går ut på att man ska känna sig trygg på jobbet, lära sig något nytt varje dag och ha roligt, säger Karolina Larsson.
Vilka är de största styrkorna respektive utmaningarna för ett stort universitetssjukhus när det gäller AT?
– En styrka är att vi har otroligt kompetenta handledare. En svaghet är att organisationen är så stor och förlagd på tre sjukhustomter. Det är svårt att hålla ett så stort nätverk i gång och ha korta beslutsvägar, säger Rickard Zeijlon.
Att alla i AT-ledningen även arbetar kliniskt, beskriver de som en styrka. Rickard Zeijlon är specialist i internmedicin och Johan Tengroth är akutläkare, och de jobbar på olika sjukhustomter.
– Det är bra att vi är placerade i så centrala verksamheter. Det blir en styrka att vi har möjlighet att träffa AT-läkarna på golvet och jobba med dem, säger Johan Tengroth.
I framtiden finns planer på att utöka antalet AT-tjänster i Västra Götalandsregionen, men något politiskt beslut är ännu inte fattat.
– Vi är måna om att AT inte ska vara ett nedläggningsprojekt. Vi tänker köra ända in i kaklet och fortsätta förbättra allmäntjänstgöringen, säger Joakim Björås och tillägger att Sahlgrenska universitetssjukhuset gjorde en Spur-inspektion av allmäntjänstgöringen i juni i år som också gav bra resultat.
Här hittar du AT-rapporten i sin helhet.
Läs mer:
Hallands sjukhus i Varberg toppar listan igen
(uppdaterad 2022-09-15)
