2018 skedde ett historiskt maktskifte i röda Norrbotten. Socialdemokraterna hamnade i opposition, efter att ha styrt i regionen sedan 1939. Sjukvårdspartiet knep överraskande nästan 35 procent av rösterna, blev det största partiet i fullmäktige och har styrt i koalition med Moderaterna och Centerpartiet de senaste fyra åren.
Men succén för Sjukvårdspartiet ser inte ut att bestå. Stödet har rasat till 12 procent enligt en opinionsundersökning som gjordes i början av augusti. Socialdemokraterna har däremot fått stärkt stöd.
Norrbottens läkarförening och Sylf Norrbotten ger politikerna underkänt för den senaste mandatperioden. De beskriver synen på medarbetarna som det stora problemet.
– Man har prioriterat ekonomin helt och hållet och haft en oförmåga att se hur viktiga medarbetarna är för att få sjukvården att fungera, säger Gunilla Engström, läkarföreningens ordförande.
När Sjukvårdspartiet fick makten inleddes ett stort omställningsarbete med målet att kapa administrativa kostnader. Under mandatperioden har bland annat 400 tjänster i olika administrativa anställningar rensats bort.
Omställningen gick inte smärtfritt. Regiondirektören, Anna-Stina Nordmark-Nilsson, fick mycket hård kritik – inte minst från läkarna. I ett öppet brev krävde 174 läkare vid Sunderby sjukhus hennes avgång. Så blev det också.
I juni sade hon upp sig. Regionpolitikerna i den styrande koalitionen gav henne dock sitt fulla stöd och tackade henne för att hon drivit igenom omorganisationen.
Gunilla Engström och Julius Breimer, som är ordförande för Sylf Norrbotten, är kritiska till omställningen. Men kritiken handlar framför allt om hur besluten har drivits igenom.
– Omställningen kan mycket väl ha varit rimlig. Men sättet den har gjorts på har varit bedrövligt. Det har varit ett toppstyre som skapat ett jättemissnöje, både bland chefer och medarbetare, säger Julius Breimer.
I juni sa läkarföreningen upp det lokala utvecklings- och samverkansavtalet med Region Norrbotten eftersom man ansåg att regionledningen inte följde det.
Regionpolitikerna har inte heller tagit tag i den viktiga kompetensförsörjningsfrågan, enligt de fackliga representanterna.
Ingångslönerna för underläkarna har halkat efter jämfört med resten av landet, missnöjet jäser bland AT-läkarna och tillväxten av nya specialister är hotad, menar Julius Breimer.
– Sjukvårdspartiet sa att de skulle satsa på personalen. Men det har inte hänt. Vi har lägst läkartäthet i landet. Ska vi kunna locka hit läkare behöver vi vara löneledande. Annars står vi inför en fortsatt stor läkarbrist.
Även Distriktsläkarföreningen, DLF, i Norrbotten tycker att politikerna misslyckats med det. Men ordförande Robert Svartholm ger ändå den styrande koalitionen en hel del beröm.
– Omställningen har varit plågsam på många sätt, men vi fick äntligen en egen division för primärvården. Nu har vi en egen divisionschef som är väldigt aktiv och primärvården blir inte längre ett bihang till sjukhusvården, säger han och tillägger:
– Det är en oerhört viktig strategisk fråga som vi jobbat för länge.
Robert Svartholm påpekar också att det tidigare underskottet vänts till överskott och att regionen har börjat decentralisera primärvården, vilket DLF välkomnar.
Det sista året har ingjutit visst hopp om framtiden bland läkarna. Ulf Bergman, som tidigare varit divisionschef, utsågs till tf regiondirektör i juli i år. I och med chefsbytet har dialogen med facket förbättrats, enligt Gunilla Engström.
Ett extrainsatt regionstyrelsemöte i augusti stärkte hoppet ytterligare. Flera efterlängtade beslut fattades: Lönesatsningar på 95 miljoner kronor till läkare och sjuksköterskor, inriktningsbeslut om att Sunderby sjukhus ska ha 200 disponibla slutenvårdsplatser – 10 procent fler än Inspektionen för vård och omsorg krävt, att regionen ska jobba för att nå målet om 1 100 patienter per specialistläkare i primärvården och att regionen ska gå över till tillitsbaserad styrning.
– Tongångarna är helt andra nu. Vi är positiva till det. Men vill se att det blir verklighet också, säger Julius Breimer.
Oppositionen reserverade sig mot besluten på det extrainsatta mötet. Regionrådet Anders Öberg (S) tycker visserligen att frågorna är angelägna. Men han anser inte att förslagen är tillräckligt väl underbyggda och att det var oseriöst att plötsligt kasta upp dem på bordet två veckor före valet.
Han beskriver tiden i opposition som både frustrerande och nyttig. En ögonöppnare blev hur lite inblick man har som oppositionspolitiker. Om Socialdemokraterna tar över styret igen, lovar han att hålla oppositionen bättre informerad.
– Om alla har samma förutsättningar och en gemensam verklighetsbild, kan man förhoppningsvis fatta bättre beslut.
Anders Öberg anser, liksom de fackliga representanterna, att verksamheten har blivit mer toppstyrd de senaste fyra åren.
– Medarbetarna har fått mindre inflytande och tappat tilliten och förtroendet. Det ser vi som ett stort bekymmer.
Vad vill ni göra om ni får makten?
– Vi inser att det inte är någon quick-fix att lösa de utmaningar vi har nu. Men vi vill framför allt ha en ordentlig och bred diskussion med ledningen, vårdens medarbetare och de fackliga organisationerna för att prioritera vad som bör göras på lång och kort sikt, säger Anders Öberg.
Regionstyrelsens ordförande, Kenneth Backgård från Sjukvårdspartiet, SJVP, är beredd på att succén från 2018 inte kommer att upprepas.
– Jag hoppas att opinionsundersökningen slår rejält fel. Men det har varit en turbulent tid. Och vi har, genom åren sedan vi kom till 1994, pendlat mellan ungefär 15-25 procent.
Han beskriver omställningen som nödvändig och påpekar att så gott som alla partiets vallöften har bockats av. Fast mandatperioden blev ändå inte som han hoppats.
– Vi har fått ordning på ekonomin. Men omställningsarbetet försenades i princip ett och ett halvt år på grund av pandemin. Det blir problematiskt när en omställning drar ut på tiden eftersom personalen går i väntans tider och oroar sig. Det har också gjort att vi inte kom i gång med satsningarna i tid, säger han.
Läkarföreningen har sagt upp samverkansavtalet och beskriver ett ökat toppstyre under de senaste åren. Hur ser du på det?
– I början av en omställningsprocess fordras det en ganska stram hållning. Vi hade en tydlig målsättning för vad vi ville uppnå och då blir det toppstyrt. Problemet var att allt drog ut på tiden. Vi vill inte hantera hälso- och sjukvårdsfrågorna på det sättet framöver.
Om Sjukvårdspartiet får fortsatt förtroende vill de bland annat profilera de fem sjukhusen och öppna filialer och servicepunkter till hälsocentralerna för att minska patientresorna, enligt Kenneth Backgård.
– Vi för en decentraliseringspolitik. Avstånden här kräver att vi har flera sjukhus. Men vi vill nischa dem så de får tydliga roller och profiler. Vi tror det skulle göra sjukhusen mer attraktiva och locka sjuksköterskor och läkare.
Mandat i valet 2018, region Norrbotten
- Norrbottens sjukvårdsparti: 27
- Socialdemokraterna: 23
- Moderata samlingspartiet: 6
- Vänsterpartiet: 6
- Sverigedemokraterna: 5
- Centerpartiet: 4
Norrbottens sjukvårdsparti, Moderaterna och Centerpartiet bildar majoritet i regionfullmäktige. I opposition är Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Majoriteten har totalt 37 ledamöter i fullmäktige. Oppositionen har 34.
I regionen finns fem sjukhus: Sunderby sjukhus (Luleå), Gällivare sjukhus, Kalix sjukhus, Kiruna sjukhus och Piteå sjukhus.