Är du förvånad över det preliminära resultatet?
– Nej, för det har sett väldigt jämnt ut i opinionsundersökningarna. Nu är ju det här en vallokalsundersökning, men utifrån erfarenheter från 2018 då det såg någorlunda jämnt ut kan man hysa en oro för att regeringsbildningen drar ut på tiden. Då finns det en risk att nödvändiga beslut, prioriteringar och reformer för hälso- och sjukvården dröjer och vi hoppas att samtliga partier tar ett ansvar för att Sverige ska få en regering så snart som möjligt.
Om resultatet står sig – vad betyder det för sjukvården?
– Det är viktigt att den regering och den socialminister som så småningom tillträder ser vårdens utmaningar och behov och prioriterar dem. Det handlar om fler vårdplatser, kompetensförsörjning, fortbildning, arbetsmiljö och fast läkare. Det tydliga medskicket från oss som en partipolitiskt obunden organisation är att den regering som tillträder måste satsa på långsiktiga beslut som skapar förutsägbarhet och att man prioriterar vårdens arbetsmiljö och kompetensförsörjning.
Hur har du upplevt valrörelsen?
– Det som är slående är att hälso- och sjukvården under lång tid legat högt upp som en av väljarnas viktigaste frågor, men samtidigt har varit relativt frånvarande i valrörelsen. Det är lite förvånande med tanke på hur väljarna prioriterar frågan och den pandemi, som vi i viss mån fortfarande är inne i, som satt tydligt fokus på betydelsen av en stabil och stark hälso- och sjukvård. Vad hände med alla applåder och stöd för vårdens personal? Många av besluten som rör hälso- och sjukvården tas i regionerna och Sveriges läkarförbund, liksom många av Läkarförbundets föreningar, har försökt sätta fokus på det och lyfta vårdens arbetsmiljö, vårdplatsbristen och kompberget för läkare idogt under de senaste veckorna. Men vi ser också en tydlig diskrepans mellan vad man säger nationellt och följsamheten regionalt.
Oavsett vilken regeringsbildning det blir – vad är viktigast för Läkarförbundet?
– Det är det nationella ansvaret för vårdens kompetensförsörjning. Staten har ett ansvar fram till läkare tar examen och sen tar 21 regioner över. Där ser vi att det spretar väldigt mycket. Här behöver staten kliva fram och dimensionera och samordna AT-, BT-, och ST-tjänsterna för att vi ska kunna säkra framtidens behov av specialistläkare. Man måste också satsa på och prioritera en förbättrad arbetsmiljö och säkerställa fler vårdplatser så att det finns marginal i vardagen och möjlighet att skala upp vid kris. För det krävs det att staten tar ett större ansvar.
Sjukvården har som sagt inte varit så framträdande i valrörelsen – vad har du för förhoppningar på politiken framåt?
– Jag är född optimist och har både förhoppningar och förväntningar på att staten ska kliva fram och ta långsiktiga beslut som skapar en förutsägbarhet. Vårdens personal förtjänar det efter många år av pandemi, stressig arbetsmiljö och för lite vila och återhämtning.
