Fler utbildningsplatser, lön som motsvarar ansvaret och en »drastiskt« förbättrad arbetsmiljö, blir svaret när Läkartidningen frågar Sylf om de viktigaste frågorna i årets valrörelse. Föreningens ordförande, Shadi Ghorbani, säger att det finns ett »utbrett missnöje« bland underläkarna i Sverige och beskriver att läkare före allmäntjänstgöring, AT, är en särskilt utsatt grupp.
– I väntan på AT är det många som börjar vikariera och direkt får ta ett orimligt stort ansvar utan tillräcklig handledning, dessutom till en låg lön.
Shadi Ghorbani säger att föreningen får in många »helt horribla« vittnesmål.
– Det kan handla om att som olegitimerad läkare ensam, utan stöd från en legitimerad kollega, ha hand om en hel vårdavdelning med 15–20 patienter och även stå som ansvarig läkare om någon patient blir väldigt dålig. Det är enormt ansvar för någon som precis kommit ut efter examen, och det är varken patientsäkert eller hållbart.
Sylf har länge drivit frågan om behovet av fler utbildningsplatser för att korta väntetiden på AT, och sedan juli 2021, på bastjänstgöring, BT, efter läkarexamen. Enligt föreningens årliga kartläggning, den så kallade AT-rapporten, var väntetiden på att få göra AT drygt elva månader förra året.
– Regionerna har inte skapat tillräckligt många utbildningsplatser för att tillgodose behovet, säger Shadi Ghorbani.
Men kanske är en förbättring i sikte. Tidigt i våras beslutade regeringen att satsa 375 miljoner kronor på fler AT-tjänster ute i regionerna. I början av året kom också Nationella vårdkompetensrådet med rekommendationer för hur regionerna kan skapa fler AT-platser. Bland annat uppmanas regionerna att korta AT-utbildningen till 18 månader från den i dag vanliga modellen med 21 månader.
För att klara det bör fler delar av sjukvården involveras i AT-utbildningen och handledningsformerna förnyas, enligt rekommendationerna. Vårdkompetensrådet föreslår även att läkare under senare delen av sin ST-utbildning ska kunna vara handledare och att specialister ska kunna handleda flera yngre kollegor samtidigt – så kallad gaffelhandledning.
– Medlen finns där, tillvägagångssätten finns där och vi är mer än villiga att ha dialogen med regionerna om hur det ska genomföras rent praktiskt, säger Shadi Ghorbani.
Men det är bråttom, menar hon. Enligt fjolårets AT-rapport överväger en av fem unga läkare att lämna yrket – bland annat på grund av väntan på AT-platser. En nyligen publicerad undersökning från Läkarförbundet rapporterar att ännu fler, var tredje yngre läkare, överväger att lämna yrket.
– Skulle det hända vore det katastrofalt för Sverige. Nuvarande vikariat måste omvandlas till utbildningsplatser, politikerna måste skapa realistiska budgetar som tillåter anställning med rimliga löner och arbetsgivarna måste ta sitt arbetsmiljöansvar.
Vilket medskick vill du ge till politikerna inför valet?
– De måste satsa på personalen. Utan personalen har vi ingen sjukvård och just nu ser det väldigt dystert ut. Det måste ske en radikal förändring, säger Shadi Ghorbani.
(uppdaterad 2022-09-08)
