De 21 regionerna har tillsammans erbjudit 93 fler AT-platser i år än 2021. Det närmar sig överenskommelsen mellan Läkarförbundet och Sverige Kommuner och regioner (SKR) om 100 nya AT-tjänster per år, konstaterar Sveriges yngre läkares förening (Sylf) i sin nya AT-rapport.

Shadi Gorbani, ordförande i Sylf. Foto: Gabriel Liljevall.

– Det kan finnas ett samband mellan satsningen med de 375 miljonerna som staten gjorde och att platserna har ökat i år, men vi vet inte det, säger ordföranden Shadi Ghorbani.

I år ska Socialstyrelsen betala ut prestationsbaserade medel till regioner som ökar antalet AT-tjänster. En satsning på totalt 375 miljoner kronor som fördelas efter hur väl de når målen som regeringen satt upp (se faktaruta).

Ökningen av AT-tjänster har haft effekt, enligt Sylf. I år var det första året på mycket länge som glappet mellan antalet olegitimerade läkare som behöver göra allmäntjänstgöring och antal tjänster inte ökade.

Väntetiden mellan läkarexamen och en AT-tjänst har också bromsats in och låg på ungefär samma nivå i år som 2021, drygt 11 månader.

Men nästa år ser det inte lika ljust ut. Då räknar de 21 regionerna bara med att erbjuda 17 nya tjänster. Det är alldeles för få, enligt Sylf.

– Om vi ska ha chans att beta av köerna och inte bara erbjuda platser så det räcker för tillväxten det året, behövs 200 nya platser per år, säger Shadi Ghorbani och fortsätter:

– Regionerna behöver i snitt komma upp till 19 AT-platser per 100 000 AT-läkare.

Storstadsregionerna utbildar generellt färre AT-läkare per 100 000 invånare än vad de mindre regionerna gör. De tre storstadsregionerna och Region Uppsala ligger under riksgenomsnittet. Region Gotland, Västernorrland och Västerbotten utbildar flest AT-läkare sett till sin storlek.

Läkarförbundet har länge pekat på att platserna är för få och att regionerna måste skapa fler. Nationella vårdkompetensrådet, liksom Sveriges Kommuner och regioner, har också konstaterat att AT-platserna måste bli fler. Nationella vårdkompetensrådet har även kommit med konkreta rekommendationer för hur regionerna kan utbilda fler AT-läkare.

Sylf vill att den ettåriga regeringssatsningen blir permanent. Annars ser man en risk att ökningen av AT-platser i år bara blir tillfällig.

Samtidigt har regionerna tidigare sagt att det inte i första hand är pengar som saknas, utan handledare som kan ta hand om alla AT-läkare, nya BT-läkare, utlandsutbildade läkare som ska göra praktisk tjänstgöring och den växande mängden läkarstudenter.

I dag är de unga läkarna fler, medan de erfarna specialisterna i åldern 50–65 år blivit betydligt färre. Det innebär att de erfarna specialistkompetenta läkarna har svårt att hinna med både det kliniska arbetet och det kraftiga utökade utbildningsuppdraget.

 

 

Läs också:

Fler platser i varann region – men det räcker inte

Längre väg till legitimation för läkare

375 miljoner ska delas ut i år

Socialstyrelsen ska under 2022 betala ut prestationsbaserade medel till regionerna kopplat till allmäntjänstgöringen (AT).

Regioner som ligger på eller över riksgenomsnittet för antalet AT-tjänster per 100 000 invånare får dela på 124 miljoner kronor. Om de dessutom utökar antalet AT-tjänster ytterligare under 2022 kan de få mer pengar (totalt 164 miljoner).

Regioner som ligger under riksgenomsnittet kan få del av 84 miljoner om de vidtar en tydlig förbättring och utökar antalet AT-tjänster enligt en prestationstrappa. Men då måste regionen utöka med minst 10 tjänster. Ju fler tjänster därutöver, desto mer pengar för regionen.

Riksgenomsnittet för antalet AT-tjänster per 100 000 invånare ligger på 15,35 för 2022. Den region som ligger lägst har 10,67 AT-tjänster per 100 000 invånare och den region som ligger högst har 26,43 AT-tjänster per 100 000 invånare.

Ytterligare 200 AT-tjänster behövs 2023

SKR har beräknat att det behövs 1 800 AT-tjänster år 2023 och 1 900 tjänster år 2024. Det innebär att det riskerar att bli ett underskott på 200 AT-tjänster år 2023 och 250 år 2024 eftersom regionerna inte planerar att öka antalet AT-tjänster i den omfattningen.

Sedan 2008 har väntetiden till allmäntjänstgöring ökat med 60 procent. 2022 var väntetiden drygt 11 månader i genomsnitt, enligt Sylf.