– Vi ser att vi har en hög kostnadsutveckling och det är ett problem för hela sjukvården. Då kanske vi kan lära oss av varandra om hur vi kan fördela resurserna på ett bättre sätt, det är naturligtvis baktanken. Men också att vi blir mer medvetna så att vi lägger resurserna på rätt områden, säger Ylva Opard, ekonomichef vid Akademiska sjukhuset.

Hon har nyligen tagit första steget till ett »benchmarking-samarbete« mellan Akademiska, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus.

– Vi är precis i startgroparna. Vi har inte hunnit mer än att identifiera att det finns ett intresse och vi har också bokat in några möten framöver för att se inom vilka områden som det kan vara intressant att gå vidare och djupdyka i.

Frågan om att delta har också ställts till Karolinska universitetssjukhuset, som ännu inte svarat. Ylva Opard har även vänt sig till Sveriges Kommuner och regioner, SKR, med frågan om organisationen kan tänka sig att samordna ett projekt med samtliga sju universitetssjukhus. SKR gav positiv respons och sonderar nu intresset hos de övriga sjukhusen.

Enligt ett ärende som behandlas på Akademiskas sjukhusstyrelse i början av nästa vecka är syftet med benchmarking-samarbetet bland annat att »få förbättrade analyser och jämförelser kring resursfördelning per verksamhetsområde«. Resurser betyder i detta fall pengar.

– Har vi någon form av modell för hur vi fördelar pengar? Är det den som skriker högst som får mest eller har vi fakta bakom? Sedan används pengarna för att köpa in andra resurser, som exempelvis personal, säger Ylva Opard.

Ett sjukhus kommer ju ha mest, och ett annat minst, pengar per verksamhetsområde, hur vet ni vad som är bäst?

– Där kan vi ha olika ambitioner. Vi kan ha högre ambitioner inom plastikkirurgi för att det är där vi vill lägga resurserna, men det måste finnas en tanke bakom det.

Ylva Opard förklarar att det nya systemet med nationell högspecialiserad vård för med sig att vissa sjukhus kommer att ha högre kostnader inom vissa områden. I Akademiskas fall blir det exempelvis ett medvetet val att lägga mer pengar på plastikkirurgi och andra verksamheter som är kopplade till sjukhusets uppdrag vad det gäller brännskadevård.

Så det finns ingen risk att det blir ett race-to-the-bottom och att alla anpassar sig efter det sjukhus som lägger minst pengar per verksamhetsområde?

– Nej, det är mer att vi ska förstå hur vi fördelar resurserna och att det finns en medvetenhet.

Vad det gäller den ekonomiska prognosen så är den rätt dyster. Skånes universitetssjukhus budgeterade för ett nollresultat, men den senaste »beslutade resultatprognosen« pekar på att sjukhuset får ett underskott på 700 miljoner kronor för helåret. Sahlgrenska universitetssjukhusets senaste prognos för helåret pekar på ett underskott på 225 miljoner kronor. I Akademiskas budget var det tänkt att 2022 skulle sluta på minus 200 miljoner kronor, i den senaste prognosen är de röda siffrorna en halv miljard kronor.

Hur allvarligt är det?

– Det är många miljoner kronor. Procentuellt är det en budgetavvikelse på 2,7 procent, säger Ylva Opard.