Samtliga sjukhus i Region Västerbotten gick under torsdagen upp i förstärkningsläge. Det är den näst högsta beredskapsnivån. Då samlas ledning och ett antal nyckelfunktioner i en särskild sjukvårdsledning för att kunna agera snabbt, prioritera arbetet och resurserna.
Sjukvårdsdirektören Brita Winsa har rollen som regional sjukvårdsledare.
– Genom förstärkningsläget kan regionen ta snabbare beslut och ökar möjligheterna att prioritera och förstärka viktiga funktioner inom vården, säger hon i ett pressmeddelande.
Läget är mycket ansträngt på grund av en stor sjukfrånvaro, vilket gör vårdplatsläget som redan tidigare var besvärligt – än mer problematiskt.
Enligt regionen har det varit besvärligt sedan sommaren, och blivit mer akut i samband med att många är sjuka.
Regionen ser nu över åtgärdsförslag, som ska förbättra läget på kort och lång sikt. Ett planerat större test av reservkraft- och nödvärmeanläggningen vid Norrlands universitetssjukhus som skulle ha utförts 29 oktober ställs in, på grund av problemen på regionens sjukhus.
Läs också:
Skillnader i regionernas syn på beredskapslägen inom sjukvården
VGR: »En brist i vardagen ska inte behöva leda till ett beredskapsläge«
Regionöverläkaren Lisbet Gibson: »Ovant med normalläge i Jämtland«
TRE BEREDSKAPSNIVÅER
Inom hälso- och sjukvården finns tre beredskapsnivåer:
- Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar nödvändiga åtgärder.
- Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner.
- Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.
Källa: Socialstyrelsen
(uppdaterad 2022-11-01)
