- – Det är väldigt oroväckande att det är så pass många läkare som arbetar så mycket övertid och att övertiden dessutom ökar. Men jag är tyvärr inte förvånad, det här är ett välkänt bekymmer, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Läkarkårens omfattande övertidsarbete har varit på tapeten i medierna många gånger tidigare. För fem år sedan publicerade tidningen Metro en kartläggning som visade att 109 läkare runt om i landet hade arbetat mer än 400 timmar år 2016. När SVT i början av 2020 frågade regionerna efter samma uppgifter hade den siffran stigit till 150. Sedan kom pandemin – och övertidsberget har nu vuxit ytterligare, visar Läkartidningens genomgång.
Enligt arbetstidslagen får man som mest arbeta 200 timmar allmän övertid per kalenderår. Förklaringen till att många läkare ändå ligger högre än så är att lagen tillåter ytterligare 150 övertidstimmar om det finns särskilda skäl. Dessutom kan även lokala övertidsavtal möjliggöra ännu mer övertid. År 2020 slog 1 293 läkare i arbetstaket på 200 timmar allmän övertid per kalenderår. Av dessa läkare hade 227 arbetat mer än 400 timmar övertid. Siffrorna för förra året visar att något fler (1 303 läkare) jobbade mer än 200 timmar övertid, men antalet som var över 400-timmarsstrecket hade däremot sjunkit till 182. Fyra regioner (Stockholm, Västmanland, Västerbotten och Norrbotten) hade förra året läkare som jobbat över 1 000 timmar övertid. Allra högst ligger en läkare i Västerbotten, med totalt 1 139 timmars övertid. Med en heltidstjänst i botten innebär det en veckoarbetstid på över 60 timmar – hela året.
– Om det var normaltillståndet vore det naturligtvis inte optimalt, säger regionens HR-direktör Kia Ronnhed. Men under en period hade vi en överenskommelse med den här individen om att utföra administrativa arbetsinsatser kopplade till pandemin utöver personens ordinarie tjänst. Det har också följts upp av chefen.
Även Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkarförening, säger att just denna läkare till stor del själv har valt att arbeta extremt mycket.
– Men de flesta andra läkare med många hundra timmar övertid har inte haft något val. En hjärnblödning måste ofta opereras med en gång, det är inte mer med det. Men jag vet inte riktigt hur de orkar. Det är läkare med jourtunga specialiteter där ett fåtal delar på jourerna, det är högspecialiserad vård och mycket händer nattetid, säger hon.
Enligt HR-direktör Kia Ronnhed är det »A och O« att försöka fördela övertiden jämnt över medarbetarna så att var och en ligger på en sådan nivå att man både kan utföra jobbet på ett patientsäkert sätt och själv ha en rimlig arbetsbörda. Hon medger dock att balansen kan vara svårare att uppnå för vissa specialiteter.
– Vi behöver försöka skapa bättre förutsättningar för att kunna ta ut ledighet, men det är en utmaning. Vi har en dygnet runt-verksamhet som vi behöver ombesörja resurser till, och periodvis kan det tyvärr bli mycket övertid, säger hon.
En specialitet som sticker ut negativt i Läkartidningens kartläggning av läkarnas övertid är psykiatri. Flera regioner uppger att det är just specialister inom psykiatri som är de enskilda läkarna med absolut mest övertid de senaste åren. I Region Stockholm är det exempelvis två olika psykiatrer som toppar listan både förra året och året dessförinnan – båda med över 1 000 timmar övertid. Region Halland ser inga stora skillnader mellan olika läkarspecialiteter, men har ändå noterat »en viss överrepresentation« inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård.
Sofia Rydgren Stale är själv psykiater i botten och tror att förklaringen är att det råder brist på specialister inom psykiatri på många håll. Samtidigt menar hon att den övertid som syns i statistiken bara är toppen av ett isberg, eftersom mycket tid inte registreras. Den arbetsmiljöenkät som Läkarförbundet i våras lät genomföra bland samtliga yrkesverksamma medlemmar visar att över hälften av de svarande jobbar viss tid gratis varje vecka. En av tio jobbar över mellan 5 och 7 timmar varje vecka utan att registrera det. En orsak tros vara att rätten till övertidsersättning på många håll skrivits bort i läkarnas kontrakt, något som Läkarförbundet länge kämpat emot. Utan rätt till mer betalt är många läkare inte lika benägna att registrera allt extra arbete.
En annan orsak är svårhanterliga schemasystem på många håll. I Region Västerbotten registrerades medarbetarnas arbetstider tidigare automatiskt med en stämpelklocka. Numera måste övertiden matas in manuellt.
– Regionen har valt ett system som är så krångligt att många struntar i att registrera sin övertid om det inte handlar om flera timmar, säger Cecilia Nordenson.
