I juni meddelade regeringen att en ny utredning skulle arbeta för att öka kunskapen om kommuners och regioners kostnader för valfrihetssystemen, det vill säga möjligheten att välja privata aktörer inom exempelvis vård och skola. Uppdraget gick till Cecilia Stenbjörn, chef på Statistikmyndigheten SCB, och redan före årsskiftet ska hon lägga fram sitt betänkande. I arbetet ingår bland annat att hitta och analysera studier om kostnaderna och att redovisa vilka slutsatser som kan dras av dem.
– För vad finns det kostnader och hur ser de ut? Den kunskapen finns inte samlad på ett systematiskt sätt i dag, och det är en viktig pusselbit. Utifrån ett sådant underlag går det ju att utveckla styrningen så att det inte blir onödigt kostsamt eller administrativt krångligt, säger Cecilia Stenbjörn.
Hon ska också jämföra för- och nackdelar med de olika systemens utformning och hur de används. Utredningen är dock begränsad. Den ska exempelvis inte värdera nyttan av valfrihet eller huruvida effektiviteten påverkas.
– Men utifrån den korta utredningstiden är det rimligt att man begränsar den till att handla om en av pusselbitarna.
Utredningssekreterarna kom på plats först i början av september, men därefter gjorde utredningen en rivstart, enligt Cecilia Stenbjörn. Förutom att titta på regelrätta studier undersöker utredningen nu även dokumentation om valfrihetssystem från kommuner och regioner, eftersom det där ofta döljs intressanta resonemang om kostnader. Forskare, regioner och kommuner kommer också att intervjuas.
– Vi tänker att det finns mycket kunskap i regionerna och kommunerna, så vi kommer att prata med ett antal av dem, säger hon.
Vad har ni fått för input gällande valfrihet i vården så långt?
– Det är ingenting jag vågar säga ännu, eftersom vi precis har kommit i gång.
Huruvida ett stundande maktskifte kan påverka utredningen kan Cecilia Stenbjörn inte heller säga.
– Vi jobbar på – och än så länge har vi inte fått några andra signaler, säger hon.
