Biologen Svante Pääbo har lyckats åstadkomma vad ingen trodde var möjligt och hans banbrytande upptäckter har lett till uppkomsten av ett helt nytt forskningsfält: paleogenomik, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande under måndagen. Svante Pääbo har kartlagt arvsmassan från neandertalare och även upptäckt en tidigare okänd hominin, Denisova, efter att ett fingerben från en grotta i Sibirien analyserats. Den upptäckten har skapat nya förutsättningar för att förstå människans genetiska grund.
Han har också sett hur korsningar mellan homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika. Genflödet från numera utdöda människoformer har visat sig ha fysiologisk betydelse i dag, exempelvis för hur vårt försvar mot infektioner ser ut, skriver Nobelförsamlingen.
Svante Pääbo fick det glädjande beskedet per telefon av Thomas Perlmann, Nobelförsamlingens sekreterare.
– Han var överväldigad, mållös och väldigt glad och frågade om han fick berätta för sin fru. Jag sa att det var okej, sa Thomas Perlmann under presskonferensen.
Sten Linnarsson, professor i systembiologi, säger till SVT att det är »fantastiskt roligt» och att årets pris kommer att hamna i historieböckerna. Att Nobelkommittén för ovanlighetens skull valt att ge priset till en ensam person är inte konstigt, menar han.
– Det är otvetydigt en person, Svante Pääbo, som har gjort de här upptäckterna. Han har utvecklat ett helt fält. Han är den ledande figuren och har gjort alla de största upptäckterna. Han har ställt en fundamental fråga: »Vad gör oss människor unika?«
Senare under dagen lyckas DN få en intervju med pristagaren själv. Svante Pääbo säger att han nästan trodde att telefonsamtalet från Thomas Perlmann var ett skämt.
– Jag hade egentligen inte väntat mig det. Jag visste för några år sedan att jag var föreslagen, men jag hade avskrivit det, säger han till tidningen.
Svante Pääbo föddes 1955 i Stockholm och doktorerade vid Uppsala universitet 1986. Han har genomfört en postdoktoral utbildning vid universitetet i Zürich och fortsatte därefter till University of California, Berkeley. 1990 blev han utnämnd till professor vid Münchens universitet och 1999 grundade han Max Planck-institutet för evolutionär antropologi. Där är han fortfarande verksam. Sedan 2020 är han också adjungerad professor vid Okinawa Institute of Science and Technology. Även om Svante Pääbo länge varit ett känt namn i den internationella forskningsvärlden har han på senare år också gjort sig känd för en bredare publik här i Sverige. 2014 sommarpratade han och han har även gästat Skavlan i tv.
En intressant detalj i sammanhanget är att årets Nobelpris är det andra till en och samma familj. 1982 tilldelades Svante Pääbos pappa, Sune Bergström, Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Här kan du lyssna på Svante Pääbos »Sommar i P1«.
