I slutet av förra veckan stod det klart att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna väntas ingå i den nya regeringen, men med stöd av Sverigedemokraterna. Ett antal fokusområden från det så kallade Tidöavtalet presenterades också, där sjukvård pekas ut som ett prioriterat område. Där vill de styrande partierna bland annat se en utredning kring hur sjukvården kan förstatligas helt eller delvis samt föra in aborträtten i grundlagen. Läkarförbundet välkomnar många av förslagen, bland annat en nationell plan för kompetensförsörjning och en omfattande utbyggnad av primärvården.
– En del av de förslag som presenterades ligger i linje med det som Läkarförbundet drivit under lång tid, sa förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale till Läkartidningen.
Men andra är inte lika entusiastiska. Hanna Kataoka, överläkare och specialist i psykiatri, beroendemedicin och rättspsykatri vid Sahlgrenska universitetsjukhuset, gläds visserligen åt att den kommande regeringen vill förbättra beroendevården men sågar förslaget om att »bristande vandel« ska ligga till grund för utvisningar. Exakt vad som menas med bristande vandel framgår inte av avtalet, men exempel som missbruk, prostitution och deltagande i gäng tas upp.
– Många personer som flytt bär på trauman, vilket ökar förekomsten av psykiska sjukdomar, såsom psykos och beroendesjukdom. Samsjukligheten är hög mellan skadligt bruk och beroende, och andra psykiska sjukdomar. Här ser jag en risk för att svårt sjuka personer kan råka väldigt illa ut, säger hon till Dagens Nyheter.
Regionstyrelsens ordförande i Skåne, Carl Johan Sonesson (M), vänder sig i stället emot utredningen om ett förstatligande av vården.
– Risken är att fokus hamnar på det administrativa i stället för att ta tag i det som vi verkligen behöver, nämligen att korta vårdköer, säger han till Sveriges Radio Ekot.
Läkaren Barbro Westerholm (L) är besviken på avtalet och varnade i förra veckan för att hon övervägde att lämna Liberalerna. Efter att ha läst Tidöavtalet »stavelse för stavelse« står hon fast vid sin kritik.
– Det här kan jag inte ställa upp på. Signalerna de vill sända ut är att människor som kommer från andra länder inte är önskvärda här, säger hon till Aftonbladet.
Regeringspartierna vill också begränsa rätten till tolk för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap. Utgångspunkten ska vara att den enskilde ska betala för tolktjänster själv. Det förslaget lades fram av Moderaterna i Region Stockholm redan i somras och fick då svidande kritik av Stockholms läkarförening. Enligt vice ordförande Yvonne Dellmark riskerar en sådan förändring att leda till mer ojämlik vård och ökade kostnader.
– Om man inte kan kommunicera kring vad som faktiskt är aktuella besvär riskerar man att få en både dyr och ineffektiv vård som inte är patientsäker, sa Yvonne Dellmark i en intervju med P4 Stockholm.
Läs också:
Läkarförbundet om regeringen: »Positivt att man är överens«
Förstatligande av vården ska utredas
