I början av november startar vaccinationerna mot årets influensa för riskgrupper. Med två uteblivna influensasäsonger befaras influensaimmuniteten i befolkningen vara lägre än vanligt. Den kommande influensasäsongen kan därför bli både mer omfattande och svårare än på länge, säger Maria Furberg, utredare på Läkemedelsverket.
Hon har lett arbetet med Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer för influensa som publicerades i början av juni, vilket Läkartidningen tidigare rapporterat om.
I dem anges vaccin som den viktigaste åtgärden för att skydda mot allvarlig sjukdom och död, men nytt i de uppdaterade rekommendationerna är att även antivirala läkemedel lyfts fram som ett viktigt komplement – inte minst för äldre personer på särskilt boende, Säbo, eller med hemtjänst.
– Det vi lärt oss från pandemin är att det här är en väldigt skör population. Vaccin är den absolut viktigaste insatsen, men många i den här gruppen svarar dåligt på vaccin och kan bli sjuka ändå. Med snabb insättning av antivirala läkemedel kan man få en lindrigare sjukdom och kortare sjukdomstid, säger Maria Furberg.
Antivirala läkemedel rekommenderas även som profylax till individer som exponerats för smitta, exempelvis genom att ha delat rum med en person som insjuknat, för att förhindra nya insjuknanden.
Värdet av antivirala läkemedel vid influensa i allmänhet har emellertid varit omdiskuterat genom åren. Registreringsstudierna av de neuroamidashämmande influensaläkemedel som finns, Tamiflu och Ebilfumin (oseltamivir), samt Relaza (zanamivir), visar att de förkortar en genomsnittlig sjukdomstid på en vecka med ungefär ett dygn, hos i övrigt friska patienter utan riskfaktorer. Det, konstaterar Maria Furberg, är inte särskilt mycket, men poängterar att nyttan är större för äldre patienter.
– Äldre och sköra är oftast sjuka betydligt längre och ju längre du är sjuk desto mer förkortar tidigt insatt antiviral behandling sjukdomstiden. Är du 85 år och skör har du inte råd att ligga två till tre veckor i sängen. Man tappar så otroligt mycket vad gäller kognitiv förmåga, fysiska funktioner, ork, kraft och näringsintag. Det är här vi ser de stora vinsterna med antiviral behandling.
Sedan hösten 2021 finns ytterligare ett godkänt antiviralt läkemedel mot influensa, cap-endonukleashämmaren Xofluza (baloxavir). Läkemedlet verkar genom att påverka virusets polymerasaktivitet och har likvärdig effekt som de tidigare godkända neuroamidashämmarna.
Det vetenskapliga underlaget för antivirala läkemedel i den aktuella gruppen är emellertid av varierande kvalitet. Till exempel saknas hårda data på mortalitet.
– Det är vi fullt medvetna om. Men vi vet att dödligheten i influensa är ganska hög, i synnerhet bland äldre med flera riskfaktorer, och eftersom vi vet att man får en förkortad sjukdomstid och att man kan förebygga en hel del influensa om man kan stoppa viremin, extrapolerar vi det till att man också kan förebygga svår sjukdom och död. Dessutom har läkemedlen väldigt lite biverkningar, säger Maria Furberg.
Men de nya rekommendationerna kommer inte vara helt enkla att omsätta i den kliniska vardagen på alla ställen, tror Maria Furberg. Hon säger att reaktionerna från distriktsläkarhåll har varit behäftade med frågor som vem som ska bekosta pcr-prover och hur man praktisk ska kunna införa snabb provtagning och förskrivning på Säbo.
– Strukturerna som finns i dag är inte rakt av förenliga med det arbetssätt som rekommendationerna innebär, där man måste vara på hugget och provta direkt och sätta in tidig behandling. Men det betyder inte att det inte låter sig göras.
Maria Furberg betonar dock att det inte är Läkemedelsverkets roll att tala om hur verksamheterna ska organisera arbetet, utan att myndighetens uppdrag är ta fram rekommendationer för bästa behandlingen.
– Här ser vi att en högre användning av antiviraler kan ha en stor betydelse för att minska sjukligheten i influensa på Säbo och i hemsjukvården, säger Maria Furberg.
Läs också:
Läkemedelsverket rullar ut ny rekommendation vid influensa
