Läroplan i patientsäkerhet på gång

Ett nationellt curriculum i patientsäkerhet står högt upp på det relativt nystartade Nationella rådet för patientsäkerhets agenda.

WHO har tagit fram ett internationellt curriculum på området. I december förra året argumenterade Socialstyrelsen för behovet av att anpassa det till en svensk kontext och gav förslag på hur det kan göras i rapporten »Livslångt lärande«.

I år planerar Socialstyrelsen att starta en förstudie.

– Det är ett prioriterat arbete hos oss och vi vill komma i gång under det här året. Men det är även ett långsiktigt arbete som förstås involverar lärosätena, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet, säger Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen.

Hon är sammankallande för patientsäkerhetsrådet som bildades i samband med att Sverige fick sin första nationella plan för ökad patientsäkerhet för två år sedan. Rådet samlar representanter från myndigheter och organisationer och sjukvårdshuvudmännen. Arbetet leds av Socialstyrelsen.

I förstudien kommer bland annat en internationell utblick att göras. Sverige ligger efter på området, enligt Charlotta George. Exempelvis har flera andra nordiska länder ett eget patientsäkerhetscurriculum.

Socialstyrelsen har kartlagt hur man undervisar i patientsäkerhet i vårdens legitimationsutbildningar och konstaterar att det behövs stöd och vägledning.

– Det är bara för nya läkarprogrammet som vi har examensmål för patientsäkerhet, säger Charlotta George.

Även hos chefer och beslutsfattare inom sjukvården måste kunskapen om patientsäkerhet höjas, enligt henne.

– Det är för otydligt i dag. Vilken kunskapsnivå behöver en verksamhetschef, som har så oerhört stort ansvar över det systematiska patientsäkerhetsarbetet, ha till exempel?

I väntan på ett curriculum har Socialstyrelsen tagit fram en nationell webbutbildning som riktar sig brett till alla inom hälso- och sjukvården – både medarbetare, politiker och chefer. Fler utbildningar efterfrågas. Men det är svårt att ta fram nya utan ett curriculum, enligt Charlotta George.

– Vi kan inte bara ta fram utbildningar ad hoc utan måste ha en plan för vilken kunskap man behöver, när man ska få den och på vilket sätt.

För två år sedan fick Sverige sin första nationella plan för ökad patientsäkerhet. Den ska vara ett stöd till regioner och kommuner i deras arbete med att ta fram egna handlingsplaner. Ett annat mål är att få en bättre samordning av patientsäkerhetsarbetet.

Inom den kommunala hälso- och sjukvården går det långsammare. Få kommuner har tagit fram egna handlingsplaner, enligt en enkätundersökning som gjordes av rådet i början av året.

– Frågorna om patientsäkerhet i hälso- och sjukvården måste komma upp på ett tydligare sätt i kommunledningarna, säger Charlotta George.

I regionerna ser det betydligt bättre ut. Alla har antingen reviderat sina befintliga handlingsplaner eller utarbetat nya.

Samtidigt behöver beslutsfattare i regionerna visa att patientsäkerhetsarbetet är prioriterat på ett tydligare vis för att det ska genomsyra arbetet ändå ut på vårdgolvet, enligt Charlotta George.

– Handlingsplanen måste nå ut till alla chefer och ledare som har mandat att fatta beslut så det verkligen leder till en säkrare vård. Där återstår en del att göra, säger hon och fortsätter:

– Man måste i alla beslut – exempelvis när man gör omorganisationer eller måste hantera andra problem som man har inom sjukvården – alltid fråga sig: »Blir vården säkrare om vi gör så här?«.