Barry Sharpless, professor vid Scripps Research, La Jolla, Kalifornien och Morten Meldal, professor vid Köpenhamns universitet, lade grunden för klickkemin. De delar utmärkelsen med Carolyn Bertozzi, Stanford University, som tog klickkemin till en ny nivå och började använda den för att kartlägga celler. Hennes bioortogonala reaktioner bidrar nu bland annat till mer träffsäkra cancerläkemedel och till att spåra tumörer.
Kungliga vetenskapsakademien konstaterar att det ofta varit både tidskrävande och dyrt att få fram nya läkemedel.
– Årets kemipris handlar om att inte krångla till det så mycket och i stället utgå från det lätta och enkla. Även om man väljer en enkel väg kan man bygga avancerade och användbara molekyler, säger Johan Åqvist, ordförande i Nobelkommittén för kemi.
Det var Barry Sharpless – som nu får sitt andra Nobelpris i kemi – som myntade begreppet klickkemi. Därefter utvecklade Morten Meldal och Barry Sharpless – oberoende av varandra – det som kallas »den kopparkatalyserade azid-alkyn cykloadditionen«.
Carolyn Bertozzi tog sedan klickkemi till en ny dimension. För att kunna kartlägga viktiga men svårfångade biomolekyler på cellernas yta – glykaner – utvecklade hon klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer.
Hennes så kallade bioortogonala reaktioner sker utan att störa cellernas vanliga kemi. Med hjälp av bioortogonala reaktioner har forskare bland annat utvecklat mer träffsäkra cancerläkemedel, som nu testas i kliniska prövningar.
En del forskare har också börjat utveckla klickbara antikroppar som är riktade mot olika tumörer. När antikropparna har bundit till tumören, sprutar man in en andra molekyl som klickar till antikroppen. Det kan till exempel vara en radioisotop som kan användas för att spåra tumörer med hjälp av en PET- kamera.
