– Oj, det var inte många, säger Ulrika Nyh, förbundsjurist vid Läkarförbundet.

De som inte är många är de 12 104 av Läkarförbundets cirka 39 800 yrkesverksamma medlemmar som i september i år också var med i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA. Att omkring 70 procent av de yrkesverksamma står utanför a-kassan är egentligen inte så överraskande. Regionerna, som ju är de största arbetsgivarna, genomför sällan uppsägningar på grund av arbetsbrist och det är få läkare som blir arbetslösa, enligt Ulrika Nyh. Men de nya skrivningarna i lagen om anställningsskydd för med sig en rad förändringar som kan komma att få stor effekt, även för läkare.

När en läkare avskedats eller sagts upp av personliga skäl kunde Läkarförbundet, i de fall förbundet ville driva frågan, tidigare gå till domstol och be om inhibation, det vill säga att läkaren skulle kvarstå i tjänst, till dess att tvisten om avskedandet eller uppsägningen var löst. Med de nya skrivningarna i lagen om anställningsskydd finns inte längre den möjligheten. Rent krasst innebär det att läkaren får lön under sin uppsägningstid och efter det eventuell a-kassa och inkomstförsäkring. Vinner Läkarförbundet en eventuell tvist får läkaren visserligen skadestånd, men tvister kan ta tid och:

– Det är inte allom säkert att man får en ny anställning om man ligger i tvist med sin gamla arbetsgivare, säger Ulrika Nyh.

Läkarförbundet har informerat sina medlemmar om effekterna av lagändringarna och då använt sig av ett räkneexempel med en läkare som har en grundlön på 50 000 kronor i månaden och efter skatt då får ut ungefär 37 100 kronor. Om läkaren är fullvärdig medlem i både Läkarförbundet och i a-kassan skulle ersättningen vid arbetslöshet landa på ungefär 28 370 kronor i månaden efter skatt. Om läkaren inte är medlem i a-kassan blir nettoersättningen i stället omkring 7 800 kronor, efter skatt. Att vara medlem i Läkarförbundet, men inte i a-kassan, gör ingen skillnad då Läkarförbundets inkomstförsäkring bara gäller de som samtidigt får ersättning från a-kassan.

– Och en annan sak att komma ihåg är att vi tillämpar sex månaders karens. Det vill säga, om du råkar i tvist med din arbetsgivare nu och blir medlem så kommer inte vi att representera dig. Du får inte ha med dig gamla tvister in i medlemsskapet, säger Ulrika Nyh.

En annan förändring som den nya lagen för med sig är att det inte längre krävs »saklig grund« för att säga upp en anställd av personliga skäl, nu är det »sakliga skäl« som gäller. Förändringen innebär att det inte kommer att finnas någon praxis för arbetsrättsjurister att luta sig mot när de ska bestämma om de vill att arbetsgivarens beslut ska överklagas och prövas i Arbetsdomstolen, vilket alltså är ett krav för att få skadestånd. Ulrika Nyh tror att förändringen kommer att göra det svårare att driva processer då frånvaron av praxis innebär ett risktagande.

– Sedan kan det vara så att man ibland väljer att driva fall för att man vill få fram en praxis och att det så att säga är en kalkylerad risk. Jag tror att vi kommer att se flera tvister, men det är inte nödvändigtvis så att det blir Läkarförbundet som går i bräschen för dem.

Ytterligare en förändring som började gälla den 1 oktober är att alla arbetsgivare har rätt att göra tre undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. I teorin innebär det att en liten arbetsgivare, exempelvis en privat driven vårdcentral, med fyra anställda läkare som behöver säga upp en läkare kan freda de tre läkarna med kortast anställningstid och säga upp den som har längst dito.

Läs mer om förändringarna i lagen om anställningsskydd på Läkarförbundets sajt.