När Marcus Larsson i våras klev in som tillförordnad verksamhetschef för akutmottagningen i Helsingborg var uppdraget att bidra med ett gott och närvarande ledarskap. Det dröjde dock inte länge innan han insåg att det inte var där skon klämde. I stället uppskattar han att 90 procent av mottagningens problem stavas sjuksköterskebrist.
– Inför sommaren saknades 45 procent av alla sjuksköterskepass. Hela sommaren fick vi anpassa vårt arbetssätt så att vi under halva dygnet i princip bara tog larm till akuten, för att vi hade så ont om sjuksköterskor. Att vi skulle behöva gå så långt tror jag ingen i ledningen insåg innan jag tillträdde, säger han.
Hela onsdagen satt han i olika krismöten, efter att 40 patienter tvingats övernatta på akutmottagningen. Det är den högsta siffran sedan Marcus Larsson tillträdde i april.
– Vi har korta handläggningstider och är bra på det vi gör, men vi blir inte av med patienterna. Vi kan inte både vara en av Sveriges största akutmottagningar och samtidigt den största vårdavdelningen, säger han.
Han är bekymrad över framtiden och ser inte att antalet övernattare kommer bli färre – tvärtom.
– Nu har vi dragit ner ytterligare på vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist, så det kommer att dröja innan det blir bättre.
Marcus Larsson har flera gånger efterlyst en »haverikommission« kring sjuksköterskornas arbetssituation och vilka konsekvenser det medför. Han jämför med de massiva utredningarna efter exempelvis Estoniakatastrofen.
– Folk dör inte med buller och bång på grund av stora misstag på svenska sjukhus. Men det lågintensiva skeendet med eftersatt omsorg där mediciner inte ges i tid sliter på den gamla befolkningen. På sikt får de ett allvarligare sjukdomsförlopp och kortare kvarvarande livslängd.
Det behövs nationella åtgärder inte bara för att höja sjuksköterskornas löner, utan även för att se över arbetstider och möjligheter till vidareutbildning, enligt Marcus Larsson.
– Om en sjuksköterska ska vidareutbilda sig bekostas det av den enskilda. Vad är det för system? När läkare samtidigt har utbildningen integrerad i sitt arbete?
Sjuksköterskebristen påverkar förstås även läkarnas arbetssituation och det har blivit allt mindre attraktivt för läkare att jobba på sjukhuset, säger Johan Gustafsson, ordförande för Nordvästra Skånes läkareförening. Arbetsmiljöverket har varit inkopplat på Helsingborgs lasarett på grund av platsbristen sedan 2005 och ryktet har vid det här laget spridit sig i Skåne.
– Så är det. Läkare drar sig för att söka sig till Helsingborg.
I styrelsen sitter även Malin Ankardal, specialist i internmedicin och läkare på geriatriken på Helsingborgs lasarett.
– Vi är absolut ökända för att inte ha några vårdplatser, men jag tror ändå att vi har ett ganska gott rykte bland läkare. Vi har en bra utbildningsmiljö och många duktiga kollegor, det är det som gör att vi överlever.
ST-läkaren Björn Gunnarsson, också han styrelseledamot i läkarföreningen, instämmer.
– Jag har aldrig varit på en arbetsplats där folk är så kollegiala och kämpar så mycket tillsammans trots den här kraftiga motvinden. Men jag är verkligen rädd för att det inte kommer hålla i längden, säger han.
Läs också:
Helsingborgs sjukhusstyrelse kräver brev till kommunerna om tuffa läget
Ivo riktar kritik mot Helsingborgs lasarett efter vårdplatsgranskning
Läkare utan sjuksköterska på prio 1 – kunde inte påbörja behandling
