För snart ett år sedan bad Linda Nilsson, skyddsombud och distriktsläkare på Lugnviks hälsocentral i Östersund, Arbetsmiljöverket ingripa genom en så kallad 6:6a-anmälan på grund av den höga arbetsbelastningen och dåliga arbetsmiljön. Då hade flera läkare på hälsocentralen symtom på arbetsrelaterad stress och en del tvingades sjukskriva sig.
I en intervju med Läkartidningen sa Linda Nilsson att det inte bara handlade om den enskilda hälsocentralen, utan var en ödesfråga för hela primärvården i Jämtland Härjedalen. Två år tidigare hade regionen i en utredning, som beställts av regiondirektören, konstaterat att det tidigare riktvärdet om 1 600 listade patienter per heltidsarbetande distriktsläkare var för högt.
– I rapporten framkom det tydligt att krav och resurser var i obalans. Det kände vi förstås av också. Arbetstempot var uppskruvat hela tiden och man hann inte med det man skulle på sin arbetstid, säger Linda Nilsson.
Med hjälp av ett nytt bemanningsverktyg togs nya riktvärden fram. Enligt det ska en heltidsarbetande specialist i allmänmedicin i Östersund ha max 1 250 patienter på sin lista. En ST-läkare som arbetar heltid ska ha mellan 500 och 800 patienter beroende på hur långt de hunnit i utbildningen. Det går även att ta fram individuella mått. Om en läkare exempelvis har sidouppdrag, ska patientlistan anpassas efter det.
Alla var överens om att verktyget var bra. Ändå hände inget, enligt Linda Nilsson. Trots regelbundna möten om arbetsmiljön under nästan ett års tid och trots att det fanns en samsyn, blev läget inte bättre.
– Vi ville samma sak. Den närmsta ledningen har alltid försökt stötta oss och primärvårdsledningen i Jämtland har haft ett bra fokus och satsat på att anställa rekordmånga ST-läkare i allmänmedicin. Men vi kom ändå aldrig framåt, säger Linda Nilsson.
Genom att koppla in Arbetsmiljöverket ville läkarna få stöd med att förbättra arbetsmiljön, prioritera arbetsuppgifter och begränsa patientlistorna.
Så här ett år efteråt – vad det bra att ni vände er till Arbetsmiljöverket?
– Ja, absolut. Och det tror jag arbetsgivaren också tycker. Det blev ett tydligare fokus på detta även uppåt till den högsta ledningen. Det blev en hävstång.
Malin Leyonberg och Maria Sandström är enhetschefer på hälsocentralen. För dem kom anmälan inte som en överraskning – och även de tycker att det var bra att den gjordes.
– Vi hade haft en dialog om arbetsmiljön under många år och det pågick ett arbete med att se över listningstaket för doktorerna. Men det gick så långsamt, säger Maria Sandström.
– Alla var överens om 1 600 per doktor var för mycket, inflikar Malin Leyonberg.
Efter anmälan fick läkarna på Lugnviks hälsocentral begränsade listor. Hyrläkare togs in för att göra det möjligt.
Hur avgörande var anmälan för att det skedde?
– Jag tror att den skyndade på hela processen, även om arbetet var på gång. Då fick vi ett beslut högre uppifrån – ovanför våra huvuden – att vi skulle landa på 1 250 i stället för 1 600 patienter per läkare, säger Malin Leyonberg.
Listningstaket är det primära – men jag tycker också dialogen har varit jätteviktig, säger Maria Sandström och fortsätter:
– Hela enheten har arbetat tillsammans för att lyfta hälsocentralen.
Tack vare anmälan blev det en bättre och mer strukturerad dialog om läkarnas behov och önskemål, enligt enhetscheferna. Numer är de mer närvarande i det dagliga arbetet. Ett exempel är att cheferna hjälper till att prioritera arbetet om någon är sjuk eller vabbar.
– Det finns en mycket större lyhördhet både från våra närmaste chefer och den högsta ledningen nu än vad det var för ett år sedan, bekräftar Linda Nilsson.
I dag är läget på hälsocentralen i Östersund betydligt bättre – och bemanningsnyckeln som regionen har tagit fram för primärvården har dessutom börjat användas på alla offentligt drivna hälsocentraler i Östersund.
– Jag tycker att det här är världens bästa jobb med rätt förutsättningar. Nu är det roligt gå till jobbet. Vi har bra förutsättningar nu att göra det man vill som doktor – ge bra vård till de som behöver det mest, säger Linda Nilsson.
Hon berättar att läkarna vid hälsocentralen bland annat har kunnat lägga mer tid på hembesök, särskilt boende för äldre (säbo) och att förbättra samarbetet med Östersunds kommun.
I medarbetarenkäten, som görs två gånger per år, syns också en tydlig förbättring sedan förra hösten. I nuläget klarar sig hälsocentralen utan hyrläkare. Under året har två hyrläkare valt att ta fast anställning och tre ST-läkare som blivit färdiga specialister har fortsatt.
– Vi är fullbemannade enligt den nya normen om 1 250 patienter per distriktsläkare. Det känns positivt och vi har gott hopp om framtiden, säger Linda Nilsson.
Läs också:
Frösö HC anmäls till Arbetsmiljöverket
Nytt verktyg för att beräkna hur många patienter en fast läkare kan ha
Tänkargrupp: så kan alla få fast läkare om fem år
Satsning på ST-läkare ska stärka vårdcentraler i Jämtland
(uppdaterad 2022-11-01)
