Regeringen och Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har ett mål om att 55 procent av befolkningen ska ha en namngiven fast läkarkontakt i primärvården före utgången av 2022. I längden ska alla svenskar ha fast läkarkontakt.

En ny delrapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att målet inte uppnås. Enligt de senaste undersökningarna har omkring 30 procent av befolkningen en fast läkarkontakt. Och att inget tyder på någon förbättring.

Andelen med fast läkarkontakt tycks vara lägre i år än den var 2020. I Vård- och omsorgsanalys befolkningspanelsenkät i år uppgav 29 procent att de har en fast läkarkontakt på sin vård- eller hälsocentral. 2020 var motsvarande siffra 40 procent, men här lägger myndigheten in en brasklapp: det är bara personer som besökt vården de senaste tolv månaderna som har svarat på enkäten, och pandemin har sannolikt påverkat vilka som sökt vård.

Så här ser det åtminstone ut när man frågar patienterna. För vårdcentralcheferna uppger att mer än 55 procent av patienterna har en fast läkarkontakt, åtminstone om man sammanställer siffrorna på nationell nivå. Den bilden bekräftas också av regionernas listningssystem.

Många läkare anser dock att de inte kan uppfylla sin roll som fast läkarkontakt för sina listade patienter. Omkring fyra av tio menar i Vård- och omsorgsanalys enkät att de inte alls, eller endast i liten utsträckning, kan ansvara för vården för sina listade patienter.

Ett annat nationellt mål handlar om att kontinuitetsindex till läkare ska öka med 20 procent. Kontinuitetsindex väger samman hur många olika läkare patienterna träffar och frekvensen av besök till de olika läkarna. Högre index visar på högre kontinuitet.

Inte heller det här målet har uppnåtts, visar Vård- och omsorgsanalys rapport, som lutar sig mot data som omfattar drygt 80 procent av befolkningen. Resultaten har varit ganska stabila över tid, dock med en liten minskning mellan juni 2021 och juni 2022.

Här skiljer det dock mellan olika regioner. Stockholm ligger bäst till (ett index på 0,41), medan Örebro län ligger i andra änden av skalan (ett index på 0,22).

Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Foto: Rickard Kilström/Vård- och omsorgsanalys

Vård- och omsorgsanalys har även undersökt två andra nationella mål. Ett är att minst 80 procent av de patienter som huvudsakligen får sin vård på särskilda boenden för äldre, ska ha fast läkarkontakt. Men det går inte att kartlägga ur ett patientperspektiv i brist på data, och ur ett verksamhetsperspektiv saknas tillförlitliga uppgifter, konstaterar myndigheten.

Ett annat mål handlar om att kontinuitetsindex till läkare, ska ha genomgått en »betydande ökning« för personer på särskilt boende. Men även där saknas data för att kartlägga det faktiska utfallet.

Enligt rapporten återstår också en hel del arbete som regionerna åtagit sig för att förbättra kontinuitet och fast läkarkontakt. Det handlar exempelvis om handlingsplaner och information till patienterna.

– Nu behöver regionerna visa hur de ska nå målen, till exempel genom att stärka kompetensförsörjningen i primärvården, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.

Slutredovisningen av uppdraget sker i mars 2025. Den nu publicerade delrapporten finns på Vård- och omsorgsanalys webbplats.

Läs även:
SKR: Nästan alla på SÄBO har fast läkarkontakt
Läkarförbundet: »SKR målar upp en falsk positiv bild«
Vårdanalys: Sverige fortsatt långt efter med fasta vårdkontakter