I nuläget är det genom lag bestämt att regionerna ska vara anslutna till nationella läkemedelslistan den 1 maj nästa år. Men efter påpekanden från exempelvis regionerna och Nätverket Sveriges chefläkare, kommer den tidsgränsen skjutas upp.
Regionerna har i ett brev till Socialdepartementet och E-hälsomyndigheten uttryckt att de tidigast skulle kunna vara klara till den 1 januari 2028. Men det tyckte den nu avgående regeringen var för lång tid. I ett utkast till lagändring föreslogs i stället den 1 december 2025, alltså 1,5 års framflyttning jämfört med den 1 maj nästa år, vilket Svensk Farmaci tidigare har rapporterat.
I utkastet står också att senareläggning av vård- och apoteksaktörernas anslutning till NLL innebär »ett ökat behov av finansiering för E-hälsomyndigheten på totalt 104 miljoner kronor 2023–2025«.
För det kommande året ska detta finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. För åren 2024–2025 ska »utrymme skapas« inom samma ramar, förutsatt att riksdagen säger ja till anslaget.
Men lagförslaget lyfter också möjligheten att vårdgivarna och apoteken som inte anslutit sig till NLL är med och betalar merkostnaden. I den förra regeringens proposition står att det bör utredas »på vilket sätt särskilda avgifter skulle kunna införas från 2024 för aktörer som saknar en anslutning till nationell läkemedelslista i syfte att fördela de merkostnader som uppstått på grund av att övergångsperioden förlängs«.
Men det är ett förslag som regionerna har anledning att ogilla. Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm och ordförande i Nationell samverkansgrupp för läkemedel och medicinteknik, påminner om att det hittills bara är E-hälsomyndigheten som fått pengar till införandet, inte regionerna. Men i praktiken faller en hel del kostnader för att ansluta till NLL just på regionerna.
– Man behöver se hela det arbete som behöver göras i regionen för att verksamhetsmässigt få ut det är, så att det praktiskt fungerar. Det tycker jag att man ska beakta, så man inte bara tittar på vad det kostar för E-hälsomyndigheten att bygga en tjänst, utan hur det påverkar oss kostnadsmässigt redan nu.
Kostnaderna handlar om den tekniska anslutningen och verksamhetsutveckling, såsom utbildning. Därtill vill E-hälsomyndigheten se ett nytt säkerhetssystem, som skulle innebära ytterligare kostnader.
Johan Bratt tycker däremot att det är positivt att staten hörsammat synpunkterna om att en anslutning till NLL den 1 maj nästa år är omöjligt och patientosäkert. Men han hade gärna sett att det skjutits ännu längre fram
– Nu är ju den 1 december 2025 inte så långt som vi i vår skrivelse hade önskat. Där beskrev vi ändå verkligheten kring det här och att det snarast landade i 2028 som tidigast. Så det blir naturligtvis en rejäl utmaning.
Läs även:
Regeringen vill skjuta upp anslutning till den nationella läkemedelslistan
Nationella läkemedelslistan kan dröja ytterligare sju år
Chefläkare varnar för stora risker med läkemedelslistan
(uppdaterad 2022-10-24)