Läkartidningen har frågat de 21 regionerna om de – eller enskilda sjukhus i regionen – har varit i förhöjt beredskapsläge i sommar och hur denna sommar varit jämfört med de fem senaste somrarna. För majoriteten utmärker sig inte denna sommar. Nio har varit i normalläge hela tiden. Tolv har varit i stabsläge och/eller förstärkningsläge.  Ingen har dock aktiverat den högsta nivån katastrofläge.

Anledningarna varierar. För fem rör det sig om kortvariga kriser (se faktaruta). I augusti drabbades sjukvården i Region Örebro län exempelvis av ett fel på sitt IT-system och i Sörmland påverkades sjukvården av en omfattande vattenläcka.

För övriga sju är den grundläggande orsaken ett problem som snarast blivit kroniskt för svensk sjukvård: vårdplatsbristen och svårigheterna att bemanna. För flera har sommarens oväntat kraftiga smittspridning av covid-19 blivit droppen i ett redan skört läge.

Några har haft det riktigt jobbigt. Ett fåtal uppger till och med att det varit tuffare än de två tidigare covid-somrarna.

För flera handlar det om långa perioder. I extremfallen i princip hela sommaren och en bit in på hösten. Ett exempel är Region Jämtland Härjedalen som återgick i normalläge första oktober. Ett annat exempel är Region Västernorrland som pendlat mellan stabs- och förstärkningsläge i sommar och fortfarande befinner sig i stabsläge.

– Det handlar om vårdplatssituationen och ytterst om personalsituationen. Det har varit en ovanligt tung sommar och det svåra läget har pågått in i oktober och det är först nu vi kan planera för att återgå till normalläge, säger Hanna Wahlund, stabschef i Region Västernorrland.

Att vara så länge i förhöjd beredskap är exceptionellt.

– Föregående somrar har vi varit i både förstärkningsläge och stabsläge på grund av covid. Men bortsett från det vet jag inte att vi har varit i det här läget förut.

Hanna Wahlund anser dock att det har varit en nödvändig åtgärd.

– Vi har behövt ha den här strukturen för att kunna fatta snabba beslut. Det är ett väldigt effektivt sätt att samla olika nivåer och kompetenser på en beslutande nivå.

Det är både möjligt för en hel region och för enskilda sjukhus att gå upp i beredskapsläge. I de flesta fallen har den särskilda sjukvårdsledningen aktiverats på regional nivå. Men i en del regioner rör det sig om enskilda sjukhus. I Västra Götalandsregionen sticker NU-sjukvården, som har varit i stabsläge vid två tillfällen på grund av högt patientinflöde och vårdplatsbrist, exempelvis ut.

– Vi har gjort en glidning i vår förvaltning när det gäller att gå upp i beredskapshöjning. Tidigare var det något vi gjorde motvilligt, sällan och såg det närmast som ett misslyckande. Där har vi tänkt helt om, säger Anders Kullbratt, biträdande sjukhusdirektör NU-sjukvården.

En viktig vändpunkt blev skolattacken på Kronan i Trollhättan 2015. Då befann sig NU-sjukvården i förstärkningsläge i cirka ett dygn. Efteråt gjordes en extern granskning som blev en lärdom.

– Man ska dra i snöret när det är en situation där det är betydande värden som står på spel, man har ont om tid att fatta beslut och behöver skapa en bättre gemensam lägesbild, säger Anders Kullbratt och fortsätter:

–Vi behöver höja beredskapsläget oftare. Det är bättre att göra det en gång för mycket än för lite.

Finns det någon risk med att höja beredskapen i fall som rör långvariga problem som vårdplatsbrist och svårigheter att bemanna sjukvården?

– Motmedlet för bemanningsproblemen ligger på en helt annan nivå att lösa. Men det ena utesluter inte det andra. Vi måste jobba långsiktigt och strategiskt samtidigt som vi måste våga höja beredskapen för att kapa de värsta topparna och effektivt få kontroll på läget.

I Region Stockholm är det framför allt Norrtälje sjukhus, som drivs av Vårdbolaget Tiohundra, som sticker ut. Sjukhuset befann sig i stabsläge 19 juli till 11 augusti. Anledningen var redan hög beläggning i kombination med ett ökat antal patienter med covid-19 och ett ansträngt personalläge.

Enligt Sune Forsberg, som var tillförordnad chefläkare under sommaren, var det till och med värre i år än de tidigare två covid-somrarna.

– Vi var tvungna att göra något. Vi kunde inte ta emot patienterna annars. Egentligen hade det inte varit fel i vårt fall att gå upp i förstärkningsläge, säger han.

Planerade operationer ställdes in, personal fick kallas in från sina semestrar och administrativ personal fick nya arbetsuppgifter, som att hjälpa till i köket på vårdavdelningarna.

Sune Forsberg tycker en viktig poäng med att höja beredskapen är signalvärdet, både internt på sjukhuset och gentemot befolkningen.

– Det sänder en signal om att vi ser problemen, tar dem på allvar och jobbar stenhårt med dem, säger han.

I bland annat Region Västernorrland och på Norrtälje sjukhus pågår nu ett arbete med att utvärdera sommaren och ta fram en åtgärdsplan inför nästa sommar. I Norrtälje är sjukhusledningen självkritisk.

– Vi var för optimistiska. Vi visste att vi gick in i sommaren med en väldigt tajt bemanning, men hoppades att det skulle gå bra. Nästa år måste vi ha en bättre bemanning, säger Sune Forsberg.

Region Västernorrland har gjort en enkätundersökning bland medarbetare och patienter, samt diskuterat läget i samverkat med de fackliga representanterna. Resultatet är inte klart än.

– Men det vi kan se och höra redan nu när vi har tillskapat strukturer och forum för att föra dialog i organisationen, fånga upp behov och sätta in åtgärder, säger Hanna Wahlund.

Läs också:
VGR: »En brist i vardagen ska inte behöva leda till ett beredskapsläge«
Regionöverläkaren Lisbet Gibson: »Ovant med normalläge i Jämtland«